Ugglan är lös...

Ekonomihögskolans Uggla lånade min webbkamera utan lov och skickade ett budskap till världen.

Självständiga lärosäten - släpp lärosätena loss det är marknadsekonomi?

En SOU, "Självständiga lärosäten", beställd av utbildningsdepartementet presenterades igår och ligger ute på regeringskansliets webb.

Kortfattat presenteras den så här:

----------------------------------------

Utredningens förslag kan sammanfattas i tio punkter:

1. Universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och ges i stället en ny offentligrättslig organisationsform. Den nya modellen förankras i en ny lag om självständiga lärosäten, som från den 1 januari 2011 ersätter högskolelagen. Reformen stöds också av ändringar i regeringsformen.
   
   
2. Lärosätena bestämmer själva sina egna strategiska program och vetenskapliga profiler. De utgör juridiska personer, vilket bl.a. innebär möjlighet att motta donationer, äga egendom, själva eller med andra bilda bolag och stiftelser, engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder samt samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten.
   
   
3. Den statliga finansieringen fortsätter som tidigare, men relationen mellan staten och lärosätena baseras allt mindre på normgivning och allt mera på fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under tillsyn av bl.a. Högskoleverket, JO, JK och Riksrevisionen. Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut.
   
   
4. Förutsättningar skapas för ett starkt akademiskt ledarskap inom varje lärosäte, samtidigt som de anställdas och studenternas möjligheter till inflytande och självständigt arbete tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer.
   
   
5. Personalen upphör att vara statsanställd, men det sker inga ändringar i fråga om anställningstrygghet och pensionsvillkor. Lärosätena fortsätter att hantera sina arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivarverket.
   
   
6. Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska komma utifrån. Dessa utnämns av regeringen efter nomineringar av en valberedning, som utses av det kollegiala beslutsorganet (eller de kollegiala beslutsorganen, om de är flera). Andra ledamöter i styrelsen utses av lärarna respektive studenterna.
   
   
7. Rektor anställs av styrelsen efter interna konsultationer inom lärosätet.
   
   
8. Högskoleförordningen upphävs, men några av dess bestämmelser behålls i den nya lagen. Examensordningen och vissa tillträdesregler kommer även i fortsättningen att meddelas i förordningsform. Genom en särskild införandelag blir det även möjligt att intill 2015 bibehålla ett antal nu gällande förordningar.
   
   
9. Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ankommer i första hand på lärosätena själva. Uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn utövas av Högskoleverket. Ökad vikt läggs vid resultatinformation till studenterna, liksom till statsmakterna och andra intressenter.
   
   
10. Aktierna i Akademiska Hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag, som ägs gemensamt av samtliga lärosäten. Två syften med denna överföring är att ge lärosätena en egen kapitalbas som (1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och (2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Akademiska Hus AB bibehålls dock intakt och dess avkastning används på det sätt som ägarna finner lämpligt.

----------------------------------------

Det kan, om jag uppfattar saken rätt, röra om rätt mycket i grytan. Givetvis går det att fortsätta att vara lärosäte på ungefär samma sätt som hittills. Men det skapar även förutsättningar för att agera mer försigkommet och ta för sig av de nya möjligheterna. Min gissning är att ett par lärosäten kommer göra det förstnämnda, ett gäng något mittemellan och de flesta det senare.

Om det här proppas och klubbas på kort tid så står vi plötsligt i en situation där resultatet räknas och vi måste bli bättre på att lyssna till vår marknad. Kanske måste "fri akademi" definieras och avgränsas för att inte, likt en stor öm och godtycklig tå, sänka hela utvecklingen. En del av grundutbildningen kanske inte längre kan vara tätt tvinnad med den lokala forskningen utan istället en välavvägd och av näringsliv och samhälle efterfrågad kompetenskomposition, men av konservativa skulle kallas "födkrok". Som om det skulle vara något fult. Kanske är det i framtiden en av flera förutsättningar för att kunna bedriva fri och/eller beställd forskning.

Är det här bättre för forskningen, studenterna, näringslivet, samhället och de anställda? Jag tror det.


Läs även andra bloggares åsikter om Akademisk frihet, lärosäten, Universitet, HSV, Regeringen, Utbildning, forskning, utbildningsdepartementet

Utbildningssverige och konjunkturen

Tillbaka från semestern tar jag ett par djupa andetag och sonderar mejlbox, projektlista och annat spännande. Efteranmälningarna rullar på vilket är bra - det visar att vi gör ett bra jobb ad-hoc.

Idag är det nämligen på det viset att man kan vänta med att söka utbildning för de flesta lärosäten står med öppna dörrar större delen av läsåret. Det känns inte värdigt men måste tas för en värdemätare. Vi måste kunna vara attraktiva även under högkonjunktur.

Jag tycker att det är bra med fingervisningar om nationella ambitioner för utbildningssverige. Att vi inte ska ha flest universitet utan få riktigt bra. Att vi ska ha internationellt konkurrenskraftig forskning på dessa universitet och en j-vligt bra grundutbilding på våra högskolor. Det är bra att vi går mot tydliga riktlinjer. Det är också typiskt svenskt att vi gör det när pendeln redan svängt precis som vi senaste 300 åren rustat för krig när man blåser "faran över".

Jag vill arbeta i en proaktiv och företagsam organisation med uppdragsgivare som ger tydliga besked. Utbildningssverige kan bli ett flaggskepp igen.


Andra bloggar om: Utbildning, Konjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, , Högskola, , HSV,

Konkurrens och felmarginal

För de 23 lärosäten som ansökte om rättigheten att utfärda Civilekonomexamen blev processen ett oväntat stålbad. Bara sex lärosäten fick godkänt och samtliga innehar universitetsstatus. De kvalificerade är universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Växjö och Umeå.

Idag ställer sig många blivande studenter, som sökt civilekonomprogram på lärosäten vilka nu tappat examensrätten, frågande till vad de sökt och vad de faktiskt kommer att studera. Själva marknadsföringen av utbildningen kritiseras även.

Jag ser det inträffade som ett symptom på det faktum att universitet och högskolor inte "har råd" att avvakta beslut innan man marknadsför sig. Konkurrenssituationen medger inte att man vilar på hanen. Felmarginalen är i just detta fallet missbedömd då HSV har gått hårt fram med kvalitetskraven och kontrollen.

Jag har tidigare efterlyst en diskussion om högre lärosäten och motstridigheterna kring att vara en myndighet och marknadsförande aktör. Kanske får processen kring civilekonomexamen upp frågan på bordet? Själv blir jag allt mer övertygad om att det handlar om födslovärkar där en modern statsapparat evolverar fram. Marknadsföring och ett mer kommersiellt tilltal blandat med infotainment och relationsmarknadsföring blir till samhällsinformation. Det är språket och symbolerna som förändras. Sverige går från folkhemmet och public service till prosumentsamhället och corporate social responsibility.

________________________________

Relaterat:

DN Debatt
DN Artikel
Bisonblog


Andra bloggar om: Myndigheter, HSV, Marknadsföring, Civilekonom, Examen, DN, Bisonblog, Utbildning, Framtid,

Second Life: Exkursion 2

Gjorde ett kort inhopp för att testa att använda en egentillverkad t-shirt i SL. Hamnade oförhappandes på ett seminarium och testade att spela in en videosnutt.

Förutom rena PR-vinster så tror jag att utbildningsvärlden kan ha stor nytta av miljöer och verktyg som Second Life.




Andra bloggar om: Second Life, PR, Utbildning, Webb 2.0

Argument om högre utbildning och kvalitet

SVT:s Argument skrapade igår kväll vidare på ytan angående utbildning och kvalitet. Jag missade halva programmet och tackar nu webben för att jag kan kika på "reprisen" på arbetstid.

Diskussionen rör sig kring forskningsmedel, utbildningsutbud, rankning och HSV:s rapport om att var tionde utbildning inte håller måttet.

Inslaget når du genom bildlänken nedan:

Andra bloggar om: SVT, Argument, Utbildning, Politik, Lars Leijonborg, HSV

Järtecken i utbildningsskyn

Jag har tidigare efterlyst tydligare signaler för hur högre lärosäten ska förhålla sig till sin splittrade roll som myndighetsutövare och utbildningsförsäljare. I ena änden skall man borga för det statliga trygga och i den andra marknadsföra, nischa sig och konkurrera med andra utbildningsanordnare. Risken för att man springer på alla bollar, dränerar resurserna och tappar i kvalitet är stor - därför krävs en tydlig spelplan och tydliga resultatkrav.

I en debattartikel i DN uttrycker bl a Sigbrit Franke, apropå att var tionde utbildning inte håller måttet, att resursfördelningen skulle kunna användas som incitament för att få lärosätena att satsa annorlunda på utbildningar och utbildningsutbud.

"Men vi menar att en del av resurserna, kanske 5-10 procent, bör fördelas utifrån bedömningar av utbildningarnas kvalitet."

Senare under gårdagen hörde jag Lars Leijonborg på radion uttrycka optimism kring dessa tankar. Dock skall regeringen först invänta en utredning som görs i frågan.

Tecknen finns där! Det kommer att komma allt tydligare krav på profilering, effektivisering, resultat och kvalitet. Myndigheten kommer att bli tvungen att vara mer kundorienterad utan att förlora den akademiska friheten. Den senare kommer dock att få se sig ifrågasatt i sin nuvarande form, ty frihet, om än akademisk, är ingenting om den inte är föremål för strid, utövar självkritik och evolverar.

Andra bloggar om: Utbildning, Samhälle, Politik, HSV, Sigbrit Franke, Lars Leijonborg, Akademisk frihet

CSN lägger ribban

Idag rapporteras det bl a i DN om att CSN sänker kraven på studieresultat på vissa utbildningar för att studenten ska få sitt CSN-stöd. Målet är helt enkelt att alla utbildningar ska ha samma krav på resultat. Ur ren rättvisesynpunkt är det mer än rimligt att man ställer samma krav på studenter som läser akademiska utbildningar.

Magnus Forss, presschef på CSN, ser en liten risk med att sänka kraven på utbildningar där statistiken visar att studenterna är högpresterande. Risken skulle vara att det signalerar att det är OK att ta det lite lugnare men man tror inte att det kommer uppfattas på det viset.

Kopplar man ihop CSN:s sänkta (eller numera enhetliga) resultatkrav med HSV:s rapport om att studenter tycker att heltidsstudier är en deltidssyssla, adderar detta med svikande söktryck och ökande marknadsföringsbudget samt AMV:s kritik mot den allt mer kommersiella bilden av högre utbildning, vad får vi då? Jag tycker man kan ana oklara riktlinjer, sjunkande anseende och desperation.

Därför efterlyser jag, från högsta ort, tydliga riktlinjer och förutsättningar för högre utbildning, med tydligare krav på resultat och anpassat uppdrag. Det är av nöden tvunget och inte en dag för tidigt.


Andra bloggar om: Samhälle, Politik, Utbildning, Arbetsliv, CSN, HSV, AMV

Heltidsstudier på halvfart?

Högskoleverket presenterar idag rapporten Studentspegeln 2007 som bygger på en större studentundersökning. Resulatet visar på att studenter tycker att kraven är såpass låga att man kan t ex arbeta deltid i allt större utsträckning. Nästan 40 procent av studenterna som är registrerade för heltidsstudier tycker inte att det motsvarar en heltidssysselsättning.

Samtidigt som många studenter anser att kraven i utbildningen är för låga, ger en stor majoritet, hela 90 procent, ändå sin utbildning ett mycket gott betyg.

En student som intervjuades av Ekot i morse menar att då studiebidraget och lånet ligger på en låg nivå så är det rimligt att kraven inte är högre.

Det ger ingen bra bild av svensk högre utbildning. Då ökar marknadsföringsbudgeten eftersom opinionen och söktryckspendeln fortsätter bortåt. Kommersialisering kräver dock att man har en vara som till viss del säljer sig själv. Utbildningskvalitet och kvantitet kanske går hand i hand?


Andra bloggar om: Politik, Samhälle, Utbildning

Chomsky löser Irankonflikten på Aftonbladet.se

Även om Noam Chomsky kan bli rätt träig att lyssna på eller läsa så är han alltid intressant. Idag dissikerar och Chomskyfierar han Bushadministrationens utrikespolitik, och då i synnerhet mellanösternpolitiken, på Aftonbladet.se.

Noam Chomsky kommer enligt uppgift, till minne av Carl von Linné, under årets Linnéfirande att promoveras till hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Andra bloggar om: Media, Politik, Samhälle, Noam Chomsky

Arbetsmarknadsverket kritiserar universitet och högskolor

Snart är det dags att söka till högre utbildning mensom tidigare nämnts här så är konkurrensen mellan lärosätena hård. Resultaten av konkurrensen gillas inte av alla. I ett nyligen startat projekt siktar AMV på att ge presumtiva studenter "objektiv" information om Sveriges utbildningsutbud. Detta görs bl a genom en hemsida och en telefonsupport för osäkra väljare.

I morgonens Gomorron Sverige berättar projektledare Sara Damber om projektet "Avstamp" och hur AMV ser på svenska lärosätens sätt att marknadsföra sig.

"Det är väldigt hård marknadsföring från skolornas sida, med fina broschyrer och kataloger. Men det är inte sådant som skall fungera som beslutsunderlag, beslutsunderlaget måste vara de egna framtidsutsikterna"

Själv tycker jag att frågan är högst relevant. Ska högre lärosäten ses som kommersiella, resultatinriktade organisationer eller inte? Det finns stora motsägelser i frågan eftersom t ex ett universitet är en statlig myndighet. Samtidigt pressas dessa myndigheter för att existensberättiga sig själva ekonomiskt. Symptomen av resultaten ser vi här - ett statligt verk som kritiserar, kanske med all rätt, ett helt skrå av statliga myndigheter.

Vilken väg är det som gäller i framtiden? I potten ligger människors liv och framtidsutsikter. Vågar vi stå utan tydligt vägval då?


Andra bloggar om: Arbetsliv, Kommunikation, Politik, Samhälle, Utbildning

Lärosäten kostar - vägen till pole position

Statliga lärosäten för högre utbildning har fått smak för marknadsföring. Eller snarare har statens påbud att högre utbildning skall konkurrera med högre utbildning skapat en marknad i marknaden. SR:s Ekot kör idag ett inslag om att högskolors reklam kostar allt mer.

"Man kom fram till att under 2005 så köptes annonsplatser för ett värde 46 miljoner, en siffra som steg till 73 miljoner förra året. Då är exempelvis webbannonser och informationsmässor inte inräknade."

Sjuttiotre miljoner riksdaler, plus de oredovisade utgifterna för mässor och webb, låter kanske inte så farligt i jämförelse med kommersiella utbildningsföretags marknadsföringsbudgetar. Värt att notera är dock den 37-procentiga ökningen mellan 2005 och 2006. Det torde vara ett tydligt tecken på att konkurrensen mellan lärosätena har hårdnat och troligtvis kommer vi att se ytterligare kostnadsökningar av det här slaget. Ett svagt söktryck tillsammans med tunga åsikter och signaler om rationalisering, kvalitetshöjning och uppstramning inom svensk högre utbildning kommer sannolikt ytterligare att pressa upp nivån.

Exempel på "tunga" åsikter hämtas från Sigbritt Franke, universitetskansler på HSV och där framför allt punkt tre.

Regeringens, på danskt manér, instiftande av ett globaliseringsråd skickar signaler om en framtida decimering av antalet lärosäten i form av fusioner. Också det en anledning för lärosätena att kapa åt sig så många "marknadsandelar" som möjligt för att ha ett bra läge inför en eventuell fusion.

Det rör sig i utbildningssverige och även om vägen ännu ligger dold så tjänar man troligtvis på att synas i största möjliga mån. Så länge vägen och målet är skymt kommer det att gå mer och mer skattepengar till att lärosäten med snarlika utbildningar, inför en eventuellt klarare framtid, skall konkurrera om utgångsläget.

Andra bloggar om: