HSVs informatörskonferens 2009, Karlstad

Kollegorna Linus och Cristoph från BBS i Kalmar hämtade upp mig och Erika i en fräsig hyrbil och sen bar det av. Mina erfarenheter av HSV:s informatörskonferenser var hyggligt goda sen innan så förväntningarna var väl sådär svenskt lagom högt ställda.

Den flygande starten med Kira von Knorring Nordmark som storytellande inspiratör lade inte bara ribban högt utan var utan tvekan, förmin egen del, konferensens riktiga höjdpunkt. Kanske beror det på att vi befinner oss mitt i en fusion på min arbetsplats och mycket av Kiras innehåll kändes väldigt relevant.

Det var också intressant att lyssna på Johnny Lindqvist från byrån Dist angående ungas medievanor och en del schyssta case från den riktiga världen (utanför vår skyddade verkstad). Jag är också nöjd med att ha lyssnat på CERNs informationschef berätta om hur man tog sig an "det-svarta-hålet-kommer-sluka-jorden-problemet" när det drog ihop sig till start av partikelaccelleratorn nere i Schweitz.

Givetvis ställde jag frågan om ifall något annat lärosäte reflekterade över den snabba övergången till marknadsförande lärosäten kontra samhällsinformerande. Den diskussionen efterlyser jag fortfarande tillsammans med tydligare spelregler för konkurrensen mellan lärosäten.

Gatarski bad mig innan jag åkte att dela med mig om det var något "form av socialt medieupplägg" och det lilla som fanns har inte varit värt att vidarerapportera. Om jag skall drista mig till en snabb och lättkritiserad konkurrensanalys så ser jag att ett par lärosäten har vågat börja experimentera med sociala medier och andra digitala nymodigheter. De allra flesta verkar dock vara lika avvaktande som vi. Hoppas att fusionen kan resultera i lite mer guts och styrfart. Samtidigt som vi har konkurrenter som är lite framåt så känns det som att lärosätessverige är rätt offside när det gäller den digitala utvecklingen. I alla fall när det gäller att använda den för att bygga relationer med sin omgivning.

Tack Karlstad för ett vackert campus, tilltalande arkitektur och en väloljad konferens.

Läs även andra bloggares åsikter om HSV, Informatör, Konferens, Karlstad, lärosäten, universitet, högskolor, studenter, Kommunikation, Studentrekrytering, Marknadsföring,

Självständiga lärosäten - släpp lärosätena loss det är marknadsekonomi?

En SOU, "Självständiga lärosäten", beställd av utbildningsdepartementet presenterades igår och ligger ute på regeringskansliets webb.

Kortfattat presenteras den så här:

----------------------------------------

Utredningens förslag kan sammanfattas i tio punkter:

1. Universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och ges i stället en ny offentligrättslig organisationsform. Den nya modellen förankras i en ny lag om självständiga lärosäten, som från den 1 januari 2011 ersätter högskolelagen. Reformen stöds också av ändringar i regeringsformen.
   
   
2. Lärosätena bestämmer själva sina egna strategiska program och vetenskapliga profiler. De utgör juridiska personer, vilket bl.a. innebär möjlighet att motta donationer, äga egendom, själva eller med andra bilda bolag och stiftelser, engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder samt samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten.
   
   
3. Den statliga finansieringen fortsätter som tidigare, men relationen mellan staten och lärosätena baseras allt mindre på normgivning och allt mera på fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under tillsyn av bl.a. Högskoleverket, JO, JK och Riksrevisionen. Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut.
   
   
4. Förutsättningar skapas för ett starkt akademiskt ledarskap inom varje lärosäte, samtidigt som de anställdas och studenternas möjligheter till inflytande och självständigt arbete tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer.
   
   
5. Personalen upphör att vara statsanställd, men det sker inga ändringar i fråga om anställningstrygghet och pensionsvillkor. Lärosätena fortsätter att hantera sina arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivarverket.
   
   
6. Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska komma utifrån. Dessa utnämns av regeringen efter nomineringar av en valberedning, som utses av det kollegiala beslutsorganet (eller de kollegiala beslutsorganen, om de är flera). Andra ledamöter i styrelsen utses av lärarna respektive studenterna.
   
   
7. Rektor anställs av styrelsen efter interna konsultationer inom lärosätet.
   
   
8. Högskoleförordningen upphävs, men några av dess bestämmelser behålls i den nya lagen. Examensordningen och vissa tillträdesregler kommer även i fortsättningen att meddelas i förordningsform. Genom en särskild införandelag blir det även möjligt att intill 2015 bibehålla ett antal nu gällande förordningar.
   
   
9. Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ankommer i första hand på lärosätena själva. Uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn utövas av Högskoleverket. Ökad vikt läggs vid resultatinformation till studenterna, liksom till statsmakterna och andra intressenter.
   
   
10. Aktierna i Akademiska Hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag, som ägs gemensamt av samtliga lärosäten. Två syften med denna överföring är att ge lärosätena en egen kapitalbas som (1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och (2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Akademiska Hus AB bibehålls dock intakt och dess avkastning används på det sätt som ägarna finner lämpligt.

----------------------------------------

Det kan, om jag uppfattar saken rätt, röra om rätt mycket i grytan. Givetvis går det att fortsätta att vara lärosäte på ungefär samma sätt som hittills. Men det skapar även förutsättningar för att agera mer försigkommet och ta för sig av de nya möjligheterna. Min gissning är att ett par lärosäten kommer göra det förstnämnda, ett gäng något mittemellan och de flesta det senare.

Om det här proppas och klubbas på kort tid så står vi plötsligt i en situation där resultatet räknas och vi måste bli bättre på att lyssna till vår marknad. Kanske måste "fri akademi" definieras och avgränsas för att inte, likt en stor öm och godtycklig tå, sänka hela utvecklingen. En del av grundutbildningen kanske inte längre kan vara tätt tvinnad med den lokala forskningen utan istället en välavvägd och av näringsliv och samhälle efterfrågad kompetenskomposition, men av konservativa skulle kallas "födkrok". Som om det skulle vara något fult. Kanske är det i framtiden en av flera förutsättningar för att kunna bedriva fri och/eller beställd forskning.

Är det här bättre för forskningen, studenterna, näringslivet, samhället och de anställda? Jag tror det.


Läs även andra bloggares åsikter om Akademisk frihet, lärosäten, Universitet, HSV, Regeringen, Utbildning, forskning, utbildningsdepartementet

Utbildningssverige och konjunkturen

Tillbaka från semestern tar jag ett par djupa andetag och sonderar mejlbox, projektlista och annat spännande. Efteranmälningarna rullar på vilket är bra - det visar att vi gör ett bra jobb ad-hoc.

Idag är det nämligen på det viset att man kan vänta med att söka utbildning för de flesta lärosäten står med öppna dörrar större delen av läsåret. Det känns inte värdigt men måste tas för en värdemätare. Vi måste kunna vara attraktiva även under högkonjunktur.

Jag tycker att det är bra med fingervisningar om nationella ambitioner för utbildningssverige. Att vi inte ska ha flest universitet utan få riktigt bra. Att vi ska ha internationellt konkurrenskraftig forskning på dessa universitet och en j-vligt bra grundutbilding på våra högskolor. Det är bra att vi går mot tydliga riktlinjer. Det är också typiskt svenskt att vi gör det när pendeln redan svängt precis som vi senaste 300 åren rustat för krig när man blåser "faran över".

Jag vill arbeta i en proaktiv och företagsam organisation med uppdragsgivare som ger tydliga besked. Utbildningssverige kan bli ett flaggskepp igen.


Andra bloggar om: Utbildning, Konjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, , Högskola, , HSV,

Utvecklas eller stagnera?

Det här är en reflektion kring nyheten att A-kassorna varslar om höjda avgifter till hösten. Jag vill knyta ihop detta med fackens höjda avgifter och agerande under den gångna perioden. Min ambition är även att knorra till inlägget med en brasklapp om ett signalsystem som det inte krävs en examen för att uppfatta.

När jag hörde om Alliansens linje angående fackens avgifter och slopade statliga subventioner så kändes det kluvet. Å ena sidan kändes det skrämmande å andra sidan kändes det helt rätt. Vaddå helt rätt, kanske du undrar? Jo, det slog mig att det här är en ypperlig chans för facken att ta ansvar för sin roll i samhället och gentemot medlemmarna. Att istället för att enbart kriga för en position man tillskansat sig - utvecklas och hitta tillbaka till kärnverksamheten. Jag är helt övertygad om att svenska fackförbund idag arbetar med en massa spännande projekt och sidospår som är rätt offside. Om man rannsakade sina verksamheter och strukturerade om dem så att man gör "rätt" saker på "rätt" sätt så finns det garanterat en formula där medlemsavgiften kunde sänkas för egen maskin. Vilken respekt skulle inte det ge hos medlemmarna? Vilka signaler sänder det till medlemmarna att man inte gör det? Vill medlemmarna betala för fackets lobbyistvecka i Almedalen, är det för medlemmarnas bästa som miljontals kronor läggs på marknadsföring och är det medlemmarnas intresse man försvarar på konferensresan till Helsingfors? Vad är fackens reella uppgift? Gör man rätt saker till rätt pris för medlemmarna? Vad skickar man för signaler?

A-kassefrågan är på väg åt ett liknande håll. Vad sänder följande resonemang för signal (?):

"Vi har tappat 5000 medlemmar. Därför måste vi höja avgiften för de som är kvar."

Jag inser att jag kan bli retoriskt slaktad av de som är mer insatta i sakfrågan eller i de som har koll på hur A-kasseekonomin faktiskt fungerar. Men frågeställnigen är legitim: Vad skickar man för signaler när man inte ser över sin verksamhet utan bara klagar samtidigt som man höjer medlemsavgifterna?

Vi står inför samma dilemma i universitets- och högskolevärlden. Söktrycket är lågt och ekonomin är tajt. Vår ekonomi baserar sig på sätt och vis också på "medlemsavgifter" fast under andra postnamn. Vi måste också (i mina ögon), se till att vi gör rätt saker till rätt pris så att vi når ett resultat som är tillfredsställande samtidigt som det skickar en tydlig och stark signal till våra anställda, våra medlemmar samt vårt omgivande samhälle.

Det är under perioder av snålblåst som man får (möjligheter att) visa karaktär.


Relaterat:

• Dagens Nyheter
• Svenska Dagbladet

Andra bloggar om: Med, Kommunikation, lemmar, Politik, Rannsaka, Samhälle, Universitet, åtti-tjugo, PR, , signalsystem,