Konkurrens och felmarginal

För de 23 lärosäten som ansökte om rättigheten att utfärda Civilekonomexamen blev processen ett oväntat stålbad. Bara sex lärosäten fick godkänt och samtliga innehar universitetsstatus. De kvalificerade är universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Växjö och Umeå.

Idag ställer sig många blivande studenter, som sökt civilekonomprogram på lärosäten vilka nu tappat examensrätten, frågande till vad de sökt och vad de faktiskt kommer att studera. Själva marknadsföringen av utbildningen kritiseras även.

Jag ser det inträffade som ett symptom på det faktum att universitet och högskolor inte "har råd" att avvakta beslut innan man marknadsför sig. Konkurrenssituationen medger inte att man vilar på hanen. Felmarginalen är i just detta fallet missbedömd då HSV har gått hårt fram med kvalitetskraven och kontrollen.

Jag har tidigare efterlyst en diskussion om högre lärosäten och motstridigheterna kring att vara en myndighet och marknadsförande aktör. Kanske får processen kring civilekonomexamen upp frågan på bordet? Själv blir jag allt mer övertygad om att det handlar om födslovärkar där en modern statsapparat evolverar fram. Marknadsföring och ett mer kommersiellt tilltal blandat med infotainment och relationsmarknadsföring blir till samhällsinformation. Det är språket och symbolerna som förändras. Sverige går från folkhemmet och public service till prosumentsamhället och corporate social responsibility.

________________________________

Relaterat:

DN Debatt
DN Artikel
Bisonblog


Andra bloggar om: Myndigheter, HSV, Marknadsföring, Civilekonom, Examen, DN, Bisonblog, Utbildning, Framtid,

Distansterapi som affärsidé

Nu är det alltså möjligt! I flera medier berättar man idag att en viss form av terapi fungerar tillfredsställande via Internet.

Distansundervisning har funnits länge och är väl jämförbart med vissa terapeutiska metoder; ett sätt att lära, en pedagogik. Jag är inte förvånad över att t ex tvångssyndrom går att behandla på det här viset. Det kräver förvisso mer av patienten och terapeuten eftersom de kommunicerar via ett mer komplicerat medium än luft och ljus (face to face) men det fungerar när mediets och terapiformens villkor uppfylls.

Jag vill gärna tolka in följande värden i och konsekvenser av nyheten om "distansterapi":

• Ökad acceptans för Internet som bärare av sociala medier.
• Större förståelse för dess möjligheter.
• En ny grad av förtroende för Internet som kommunikationsmedel.

Nyheten genererar naturligtvis skepsis på sina håll. Jag vill hellre se och diskutera möjligheterna. Alla Sveriges privata terapeuter kan nu fundera över möjligheten att starta seriös "e-terapi". Det är mer eller mindre sanktionerat. Och vem ska bygga den optimala IT-lösningen eller plattformen för distansterapi? Kan man skapa miljöer för fler former av Internetterapi? Vilka andra "mjuka branscher" kan nu skåda in i det gläntade dörrhålet och se möjligheter?

I växelverkan mellan socialt nätverksskapande och affärsidéer kan Webb 2.0 evolvera vidare till vilken siffra som helst. Eller vad tror du?

Relaterat:

• Dagens Nyheter
• Svenska Dagbladet

Andra bloggar om: Internet, Terapi, KBT, Sociala Medier, Webb 2.0, Affärsidé, Entreprenörskap, DN, SvD,