Självständiga lärosäten - släpp lärosätena loss det är marknadsekonomi?

En SOU, "Självständiga lärosäten", beställd av utbildningsdepartementet presenterades igår och ligger ute på regeringskansliets webb.

Kortfattat presenteras den så här:

----------------------------------------

Utredningens förslag kan sammanfattas i tio punkter:

1. Universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och ges i stället en ny offentligrättslig organisationsform. Den nya modellen förankras i en ny lag om självständiga lärosäten, som från den 1 januari 2011 ersätter högskolelagen. Reformen stöds också av ändringar i regeringsformen.
   
   
2. Lärosätena bestämmer själva sina egna strategiska program och vetenskapliga profiler. De utgör juridiska personer, vilket bl.a. innebär möjlighet att motta donationer, äga egendom, själva eller med andra bilda bolag och stiftelser, engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder samt samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten.
   
   
3. Den statliga finansieringen fortsätter som tidigare, men relationen mellan staten och lärosätena baseras allt mindre på normgivning och allt mera på fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under tillsyn av bl.a. Högskoleverket, JO, JK och Riksrevisionen. Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut.
   
   
4. Förutsättningar skapas för ett starkt akademiskt ledarskap inom varje lärosäte, samtidigt som de anställdas och studenternas möjligheter till inflytande och självständigt arbete tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer.
   
   
5. Personalen upphör att vara statsanställd, men det sker inga ändringar i fråga om anställningstrygghet och pensionsvillkor. Lärosätena fortsätter att hantera sina arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivarverket.
   
   
6. Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska komma utifrån. Dessa utnämns av regeringen efter nomineringar av en valberedning, som utses av det kollegiala beslutsorganet (eller de kollegiala beslutsorganen, om de är flera). Andra ledamöter i styrelsen utses av lärarna respektive studenterna.
   
   
7. Rektor anställs av styrelsen efter interna konsultationer inom lärosätet.
   
   
8. Högskoleförordningen upphävs, men några av dess bestämmelser behålls i den nya lagen. Examensordningen och vissa tillträdesregler kommer även i fortsättningen att meddelas i förordningsform. Genom en särskild införandelag blir det även möjligt att intill 2015 bibehålla ett antal nu gällande förordningar.
   
   
9. Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ankommer i första hand på lärosätena själva. Uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn utövas av Högskoleverket. Ökad vikt läggs vid resultatinformation till studenterna, liksom till statsmakterna och andra intressenter.
   
   
10. Aktierna i Akademiska Hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag, som ägs gemensamt av samtliga lärosäten. Två syften med denna överföring är att ge lärosätena en egen kapitalbas som (1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och (2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Akademiska Hus AB bibehålls dock intakt och dess avkastning används på det sätt som ägarna finner lämpligt.

----------------------------------------

Det kan, om jag uppfattar saken rätt, röra om rätt mycket i grytan. Givetvis går det att fortsätta att vara lärosäte på ungefär samma sätt som hittills. Men det skapar även förutsättningar för att agera mer försigkommet och ta för sig av de nya möjligheterna. Min gissning är att ett par lärosäten kommer göra det förstnämnda, ett gäng något mittemellan och de flesta det senare.

Om det här proppas och klubbas på kort tid så står vi plötsligt i en situation där resultatet räknas och vi måste bli bättre på att lyssna till vår marknad. Kanske måste "fri akademi" definieras och avgränsas för att inte, likt en stor öm och godtycklig tå, sänka hela utvecklingen. En del av grundutbildningen kanske inte längre kan vara tätt tvinnad med den lokala forskningen utan istället en välavvägd och av näringsliv och samhälle efterfrågad kompetenskomposition, men av konservativa skulle kallas "födkrok". Som om det skulle vara något fult. Kanske är det i framtiden en av flera förutsättningar för att kunna bedriva fri och/eller beställd forskning.

Är det här bättre för forskningen, studenterna, näringslivet, samhället och de anställda? Jag tror det.


Läs även andra bloggares åsikter om Akademisk frihet, lärosäten, Universitet, HSV, Regeringen, Utbildning, forskning, utbildningsdepartementet