måndag, mars 09, 2009

Struck by Lightning

Pang sa det. Eller swooosch, typ. Oklart vilket men igår hade jag en form av kreativt rus som är på gränsen till obehagligt. Tidigare i mitt liv har det handlat om manusidéer till böcker, filmer eller andra berättande former. Igår var temat affärsidéer. Resultatet, när jag kikar på det idag, är ett dokument med ett antal bättre och/eller sämre upplägg

Det var dock inte någon av dessa som sa "pang" eller "swooosch". Mitt i ruset återvände en gammal tanke och blandade sig i (återvinning brukar varsla om bra grejor) och helt plötsligt föll pusselbitarna på plats. En efter en i rask takt. Jag måste ha sett både spånig och avstängd ut där jag satt på svärmors födelsedagskalas.

När jag skulle släcka lampan sent igår kväll så pirrade det i magen. Det kändes och känns verkligen som att det här kan vara "grejen". Ett livsverk. Jag vände mig till min fru Titti och sa något i stil med "Du, jag tror det här verkligen kan bli hur stort som helst. Men det bästa är att jag skulle bli lycklig av det." Innan du nu drar växlar på att jag skulle vara något annat än lycklig privat så glöm det. Här menar jag i yrkeslivet.

Det känns otäckt att fronta dessa känslor, om än med luddiga ord, här på bloggen. Men det väller ju för tusan fram. Det finns inget stopp. Jag får ta risken att stå där med jantekänslan av att inte gjort något om ett år när frågan kommer. "Hur blev det med den där gudomliga inspirationen, egentligen?"

Det känns nämligen så. Lite religiöst.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

shit vad grymt! :) Önskar dig lycka till med idén Erik!

Anonym sa...

du är cool! kan nån, kan du... /din

Asynja sa...

Vad? Vad? Vad? *grymt nyfiken*

Emres Blogg sa...

Dont tell anyone about it man! Only me :-)