Utmana status quo

Seth Godin pratar om sin Tribes-teori. Utmana den galna statiska strukturen på (exempelvis) jobbet och skapa förändring genom inspiration från den här dragningen via TED.com.

Inte så lite inspirerande.

Lördagsgodis #1

Christian på entreprenörsbloggen Disruptive skriver en substantiell kärleksförklaring till Internet. Inspiration och videogodis från TED.com utlovas.

Lördagsgodis helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om Entreprenörskap, Disruptive, Christian Rudolf, Internet, Kärlek, TED.com

Får intraprenören plats i offentlig sektor?

Igår läste jag på Internetworld.se om vikten av att släppa fram intraprenörer i sitt företag. Här exemplifierar man med Google och talar om vikten för att kreativitet ska kunna få fäste i organisationen. Att man ska "Ta in entreprenörskapet i företagets dna. Det ska vara okej att misslyckas."

I enkelspårighetens namn vill jag nu föra över resonemanget på offentlig sektor och den samhällsutveckling vi står inför eller är mitt i.

Finns det utrymme att sporra intraprenörer inom offentlig sektor? Det känns rimligt att anta att det gör det inom ett antal delar, både kommunala och statliga. Den "nya" digitala (arbets)miljön har, som jag ser det, entreprenörskap inbyggt i sitt dna. Därför kanske frågan snarare skulle vara ifall offentlig sektor kan bortse från eller hindra att intraprenörskap blir en nyckelfråga för service och verksamhet?

I näringslivet finns det goda exempel på tillvaratagen intern entreprenörskraft. Ett exempel från orten där jag bor (Gemla) är företaget Fresh Ventilation som både ökat tillväxten och vunnit priser senaste 10 åren för sin medarbetarutveckling. När får vi se en liknande satsning inom någon del av den offentliga sektorn? Som inte innebär outsourcing.

Behåller man sina intraprenörer om man skiter i dem?


Läs även andra bloggares åsikter om Entreprenörskap, Intraprenörskap, Internet World, Google, Offentlig Sektor

Struck by Lightning

Pang sa det. Eller swooosch, typ. Oklart vilket men igår hade jag en form av kreativt rus som är på gränsen till obehagligt. Tidigare i mitt liv har det handlat om manusidéer till böcker, filmer eller andra berättande former. Igår var temat affärsidéer. Resultatet, när jag kikar på det idag, är ett dokument med ett antal bättre och/eller sämre upplägg

Det var dock inte någon av dessa som sa "pang" eller "swooosch". Mitt i ruset återvände en gammal tanke och blandade sig i (återvinning brukar varsla om bra grejor) och helt plötsligt föll pusselbitarna på plats. En efter en i rask takt. Jag måste ha sett både spånig och avstängd ut där jag satt på svärmors födelsedagskalas.

När jag skulle släcka lampan sent igår kväll så pirrade det i magen. Det kändes och känns verkligen som att det här kan vara "grejen". Ett livsverk. Jag vände mig till min fru Titti och sa något i stil med "Du, jag tror det här verkligen kan bli hur stort som helst. Men det bästa är att jag skulle bli lycklig av det." Innan du nu drar växlar på att jag skulle vara något annat än lycklig privat så glöm det. Här menar jag i yrkeslivet.

Det känns otäckt att fronta dessa känslor, om än med luddiga ord, här på bloggen. Men det väller ju för tusan fram. Det finns inget stopp. Jag får ta risken att stå där med jantekänslan av att inte gjort något om ett år när frågan kommer. "Hur blev det med den där gudomliga inspirationen, egentligen?"

Det känns nämligen så. Lite religiöst.



Läs även andra bloggares åsikter om Affärsidé, Entreprenörskap, Livsverk, Framtid, frihet,

Medialt bemanningsföretag

Resumé skriver om att Aftonbladet och Minimedia startar bemanningsföretag ihop. Behovet av ett bemanningsföretag med informatörs-, webbredaktörs- och redigerarkompetens ska ha identifierats då Minimedia upprepade gånger fått förfrågningar om att hyra personal från kunder.

Maths Nilsson, vd för Minimedia:
"– Vi har under hela tiden som vi drivit Minimedia fått förfrågningar om att hyra ut personal. Nu ser vi över möjligheten att göra det under nya former."

Min erfarenhet av Minimedia är B. Man kan ju enligt ordspråket bara få två av de tre B:na (Billigt, Bra och Bråtom). Som kund vid annonsering i ett par bilagor har jag noterat att kombinationen Billigt och Bråttom har varit möjlig att få. Efter en del tjat och gnat fick jag till det sista B:et men då hade vi ju egentligen tappat "Bråttom". Detta kan ju vara en undantagserfarenhet, dock.

Affärsidén är inte dum och jag inspireras till viss del även av Minimedias upplägg. Det är viktigt dock att man håller en nivå där man inte devalverar yrkesstatusen (vaf-n, låter jag som Jan Guillou i Babeldiskussionen nu, eller?). Jag tycker allt oftare att jag som beställare har med marknads- eller kommunikationsavdelningar att göra där jag själv får in och pilla i det som producerats.

Kanske borde man starta egen kommunikationsavdelning?


Mer från Resumé om Minimedia>>

Distansterapi som affärsidé

Nu är det alltså möjligt! I flera medier berättar man idag att en viss form av terapi fungerar tillfredsställande via Internet.

Distansundervisning har funnits länge och är väl jämförbart med vissa terapeutiska metoder; ett sätt att lära, en pedagogik. Jag är inte förvånad över att t ex tvångssyndrom går att behandla på det här viset. Det kräver förvisso mer av patienten och terapeuten eftersom de kommunicerar via ett mer komplicerat medium än luft och ljus (face to face) men det fungerar när mediets och terapiformens villkor uppfylls.

Jag vill gärna tolka in följande värden i och konsekvenser av nyheten om "distansterapi":

• Ökad acceptans för Internet som bärare av sociala medier.
• Större förståelse för dess möjligheter.
• En ny grad av förtroende för Internet som kommunikationsmedel.

Nyheten genererar naturligtvis skepsis på sina håll. Jag vill hellre se och diskutera möjligheterna. Alla Sveriges privata terapeuter kan nu fundera över möjligheten att starta seriös "e-terapi". Det är mer eller mindre sanktionerat. Och vem ska bygga den optimala IT-lösningen eller plattformen för distansterapi? Kan man skapa miljöer för fler former av Internetterapi? Vilka andra "mjuka branscher" kan nu skåda in i det gläntade dörrhålet och se möjligheter?

I växelverkan mellan socialt nätverksskapande och affärsidéer kan Webb 2.0 evolvera vidare till vilken siffra som helst. Eller vad tror du?

Relaterat:

• Dagens Nyheter
• Svenska Dagbladet

Andra bloggar om: Internet, Terapi, KBT, Sociala Medier, Webb 2.0, Affärsidé, Entreprenörskap, DN, SvD,

It takes two to ping pong.

Livet är en lagsport!

En pingisspelare servar energiskt över bollen till motståndaren som bara står där med armarna längs med sidorna. Ett - noll!! Fast i verkliga livet förlorar båda. Ingen boll tillbaka - inget spel. Den mest grundläggande socialpsykologin talar om för oss att det är genom bekräftelse från andra som vi vet att vi existerar. Vi antar en form som andra ger oss som respons på hur vi beter oss. Hur vi spelar bollen.

I improvisationsteater finns det en grundläggande regel. Den gäller och i övrigt kan man ta ut svängarna i det oändliga. Regeln säger att man inte får "blockera" sin mot-/medspelare. Bollen måste alltid komma tillbaka på något vis. Improvisationen är som alla andra processer - en rörelse som måste framåt annars är det ingen process mer. Så länge vi spelar bollen så är vi alla vinnare. Precis som i ping pong.

För mig är ping pong-tänket ett sätt att leva, jobba och komma framåt. Det är ett prestigelöst tänk som saknar revir och har ambitionen att skapa delaktighet i alla lägen. Jag tror att organisationer och företag har mycket att tjäna med anställda som spelar ping pong. Jag är övertygad om att du som enskild har allt att vinna på det.

Det är kul med pingis.


Andra bloggar om: Entreprenörskap, kreativitet, samarbete, strategi, livsstil

Skogen för alla trä'n

Ofta genomkorsas mitt huvud av följande, hos ALMI väl formulerade frågor:

Fundera igenom dessa frågor
• Vad är det som du ska sälja? Beskriv din produkt, tjänst etc.
• Vilka ska vara dina kunder? Vilka ska köpa dina produkter?
• Hur ska produkten eller tjänsten säljas?
• Vilket geografiskt område ska du sälja på?
• Varför ska kunderna handla av dig? Vad skiljer dig från konkurrenterna?

Läste i helgen en inspirerande artikel om Johan Staël von Holstein och hans privata inkubatorföretag IQube. Emellanåt så ser jag möjligheter och affärsidéer i allt och även om 80 % faller bort när brainstormingmomentet är över så är det ett härligt tillstånd. I andra perioder går veckorna fort som attan utan en reflektion kring F-skattesedeln och hur framtiden skall formas på egen hand. Det är då, mitt i en sådan löntagarperiod, som jag plötsligt genomborras av frågorna. Låsningen är omedelbar och allt känns skitnödigt. Det känns som att jag måste rapa upp en vattentät affärsidé, en långsiktig affärs- och marknadsplan, för gör jag det inte nu så blir det aldrig något.

Vändningen kommer i de kreativa samtalen med sambo, pappa, familj och vänner som går i liknande tankar. Då vänder det och framtiden ser ljus ut igen. Jag kan själv smida min lycka. Jag har en underbar familj, det är vår och jag bor i entreprenörernas mittenrike, Småland.

Ytterligare ett positivt tecken är att jag har börjat gå i sömnen igen.




Andra bloggar om: Arbetsliv, Personligt, Entreprenörskap, Johan Staël von Holstein