Digitala staten en initial intressesuccé

Ett och ett halvt dygn efter inbjudan har 40 personer registrerat sig på Digitala staten. Ett nätverk, startat på privat initiativ av mig, för att diskutera myndigheters förhållningssätt till den digitala samhällsomvälvningen.

Jag är verkligen glatt överraskad över responsen och tolkar det som att frågan är relevant och ligger rätt i tiden. Min förhoppning är att nätverket går loss och blir en helt användargenererad idéspridare och kanske katalysator för digital utveckling inom offentlig sektor. Var diskussionerna där tar vägen är oklart och det är det som är mest spännande. Det sämsta som kan hända är att ett gäng engagerade personer nätverkar och utbyter tankar under en period.

Det är redan en spännande blandning av människor, allt från akademiker, entreprenörer, kommunikationsproffs och andra. Jag skickade dessutom en inbjudan till Jan Björklund och några motsvarigheter i det rödgröna blocket. Vi får se om de nappar. Det är även öppet för deltagare att bjuda in andra.

----------

Fredrik Wackå gillar initiativet - kul.

Magnus Kolsjö efterlyser också bredare diskussion. [edit 090409]

Om du också vill vara med och dela åsikter i frågan - välkommen!

Prof Bengt Johannisson tycker till

På Ekonomihögskolan har vi professor Bengt Johannisson som gärna debatterar, provocerar och engagerar. Nyligen skriver han i ett brev till ledarsidan SMP.se om flera heta(?) ämnen som alla har provokation i någon form gemensamt.

Om konst och konststuderande:
"Konstens främsta uppgift är att just beröra, att uppröra. Därför är konstfacksstudenternas 'påhitt' viktiga att diskutera främst därför att de utförs av just studenter och inte av professionella konstnärer. Studenter måste lära sig att hantera gränser, också lagens. Men lagen kräver också djärvhet, initiativkraft. Lagen säger att högskolan skall uppmuntra till kritiskt tänkande. Den lagen följs säkert bättre vid Konsthögskolan än vid t ex Växjö universitet."

Om sanningsbegrepp:
"Nu är ju inte forskning lika intressant att offentligt reflektera kring som konst. Gömda-debatten med Liza Marklund i huvudrollen har ju väckt rejäl uppmärksamhet. När hon som författare i en (förment?) dokumentär bok blandar samman fakta och fiktion blir hela samhället upprört. Däremot tycks få fråga sig om inte forskare blandar in fiktion i sina faktaspäckade rapporter. Det gör de ju alltid, i proportioner som främst bestäms av vad man menar med fakta respektive fiktion. Och därom tvistar de lärde."

Läs även andra bloggares åsikter om Provokation, Debatt, SMP.se, forskning, sanning, Gömda, Liza marklund, Konstfack, konst

Självgodhet - ett hot mot journalistiken?

Det finns en klyshig replik som anspelar på demokrati och dess värde: "Demokratin måste erövras varje dag". Om man inte gör detta så får den till slut inget värde, den stagnerar och blir korrupt.

Fredrik Wass skriver idag i bisonblog om Publicistklubben i Stockholms bloggdebatt om näthat som ägde rum igår kväll. Enligt redogörelsen på bisonblog var det en rätt trött tillställning där inputen knappast var samtida. Jag deltog själv i Publicistklubben Kronobergs uppstartsmöte för snart en månad sedan och känner smått igen mig i debattörernas generella inställning som Fredrik skriver om.

Detta föranleder mig att uttrycka en viss oro kring en "nyjournalistisk" anda som manifesterar sig allt tätare. En form av självgodhet eller mättnad som inte går att förväxla med yrkesstolthet. Min egen teori kring detta anspelar på inledande klyshiga replik om demokrati. Värdet i pressfriheten och stoltheten i att vara journalist eller publicist måste erövras varje dag. Det existerar inte statiskt bara för att man lyckats LASa till sig en tjänst på redaktionen.

Det här gäller egentligen värdet för all form av "frihet". Värdet är en med andra ord en färskvara och enbart gamla meriter räcker inte till att rättfärdiga den position man innehar eller det arbete man gör idag.


Andra bloggar om: Media, Bloggosfären, Bisonblogg, Samhälle, Akademisk frihet, Debatt