Erik Sellström

Erik Sellström punkt se

2009-05-14T16:07:00.003+01:00

Ok, nu har det hänt. Jag lämnar Blogspot för Wordpress under egen domän. Följ med mig dit.

www.eriksellstrom.se

Vi ses.

Utmana status quo

2009-05-11T19:18:00.005+01:00

Seth Godin pratar om sin Tribes-teori. Utmana den galna statiska strukturen på (exempelvis) jobbet och skapa förändring genom inspiration från den här dragningen via TED.com.

Inte så lite inspirerande.

HSVs informatörskonferens 2009, Karlstad

2009-05-05T09:50:00.007+01:00

Kollegorna Linus och Cristoph från BBS i Kalmar hämtade upp mig och Erika i en fräsig hyrbil och sen bar det av. Mina erfarenheter av HSV:s informatörskonferenser var hyggligt goda sen innan så förväntningarna var väl sådär svenskt lagom högt ställda.

Den flygande starten med Kira von Knorring Nordmark som storytellande inspiratör lade inte bara ribban högt utan var utan tvekan, förmin egen del, konferensens riktiga höjdpunkt. Kanske beror det på att vi befinner oss mitt i en fusion på min arbetsplats och mycket av Kiras innehåll kändes väldigt relevant.

Det var också intressant att lyssna på Johnny Lindqvist från byrån Dist angående ungas medievanor och en del schyssta case från den riktiga världen (utanför vår skyddade verkstad). Jag är också nöjd med att ha lyssnat på CERNs informationschef berätta om hur man tog sig an "det-svarta-hålet-kommer-sluka-jorden-problemet" när det drog ihop sig till start av partikelaccelleratorn nere i Schweitz.

Givetvis ställde jag frågan om ifall något annat lärosäte reflekterade över den snabba övergången till marknadsförande lärosäten kontra samhällsinformerande. Den diskussionen efterlyser jag fortfarande tillsammans med tydligare spelregler för konkurrensen mellan lärosäten.

Gatarski bad mig innan jag åkte att dela med mig om det var något "form av socialt medieupplägg" och det lilla som fanns har inte varit värt att vidarerapportera. Om jag skall drista mig till en snabb och lättkritiserad konkurrensanalys så ser jag att ett par lärosäten har vågat börja experimentera med sociala medier och andra digitala nymodigheter. De allra flesta verkar dock vara lika avvaktande som vi. Hoppas att fusionen kan resultera i lite mer guts och styrfart. Samtidigt som vi har konkurrenter som är lite framåt så känns det som att lärosätessverige är rätt offside när det gäller den digitala utvecklingen. I alla fall när det gäller att använda den för att bygga relationer med sin omgivning.

Tack Karlstad för ett vackert campus, tilltalande arkitektur och en väloljad konferens.

Läs även andra bloggares åsikter om HSV, Informatör, Konferens, Karlstad, lärosäten, universitet, högskolor, studenter, Kommunikation, Studentrekrytering, Marknadsföring,

Bremers fotarbete putsar till klavertramp

2009-05-04T21:27:00.005+01:00

Richard Gatarski som i sin blogg också har kommenterat "Bremer-Moderskeppet-incidenten" sammanfattar en uppdatering ikväll på det här viset:

"Uppdatering 2009-05-04, kl 20:25] Jag ser nu efteråt att Bremer faktiskt kommenterat även i Mattias blogg klockan 20:25 den 1 maj. Proffsigt gjort, speciellt när alla andra är ute och sjunger in Valborg (men oproffsigt av mig som missade det när jag letade). Bremer har också i kväll kl 19:35 publicerat ett inlägg som kort förklarar att det fanns en (numera borttagen) spärr mot fler än 10 kommentarer. Under tiden har Mattias på sitt upprop om varför folk söker sig till de aktuella kurserna fått 521 svar. I skrivande stund är Erik Sellströms blogginlägg om Bremers reflektioner kring söktryck sjätte träff när jag söker på “Kåre Bremer” i Google. Jag låter det, om inget akut inträffar, gå några dagar innan jag sammanfattar några lärdomar. Tills vidare tycker jag fortfarande att Bremer skött det akuta mycket bra, att han borde byta bloggplattform och att det finns en massa spännande lärdomar i det här fallet."

Det ska bli intressant att följa Gatarskis lärdomar när de publiceras. Jag sammanfattar mina egna, hittills insupna lärdomar, i ärendet:

- Man har ett ansvar att ta på allvar i sin roll som opinionsbildare både i gammel- och ny media.
- Det är svårt att idag förutsäga effekterna av ett till synes modest klavertramp.
- Ta det lugnt med att kalla något "censur" även om det är frestande (pik till mig sälv).

Ytterligare lärdomar redovisas som uppdateringar i det här inlägget framöver. Jag vill påpeka att jag fortfarande sympatiserar helt med Moderskeppet i sakfrågan och det var på sin plats (och klokt agerat) med en ursäkt. Tack till er som hittills kommenterat i just det här ämnet.

Five Killers har livepublik ett år innan biopremiär

2009-05-04T14:03:00.008+01:00

Ashton Kutcher utmanade nyligen CNN på populäritetstävling via Twitter. Det har framgått att Ashton är med och spelar in den kommande rullen Five Killers som har planerad premiär den 4 juni 2010. Idag twittrade han ut att regissören Robert Luketic körde livesändning från inspelningen (via USTREAM).

Ganska nyfiken följde jag länken och insåg att förutom att kika live på scenbygget så var jag uppkopplad via Twitter med samtliga (så småningom 500+ personer) som följde sändningen.

Då och då pratade regissören och andra in i kameran, bytte vinkel o s v. Det roliga var att de på plats var lika förundrade över situationen som de flesta av oss som följde den via internet. Medan jag skriver det här hör jag miljöljudet och diskussioner som pågår i studion. "Stay clear"..."This is Melissa, she's taking pictures of you (mot kameran)"..."Russel should I move? Yeah, you're working, I know...I'm just fucking around here...".

Det finns säkert andra coola exempel på liknande tilldragelser. För mig är det inte så mycket en eye-opener som ytterligare en mind-opener. Det är en sak att förstå att "så här kan man göra" som att uppleva "så här gör man". Jag ser i Twitterfeeden att relationer byggs mellan de som tittar på och då och då får vi bekräftelse av de som är on set. Ett helt år innan premiär. Här blir folk känslomässigt engagerade i en ganska menlös kameravinkel men med ett bifogat socialt djup.

För varje dag fattar jag bättre varför redaktionen på InternetWorld tjatade om att "det är nu det händer". Och det för två år sedan.

Läs även andra bloggares åsikter om Sociala Medier, Ashton Kutcher, Robert Luketic, Five Killers, Twitter, Internet, Internetworld, Digital samhällsomvälvning, Bisonblog,

Söndagskommentar #1

2009-05-03T08:15:00.003+01:00

Deeped benar ut mycket kring gamla och nya strukturer i det jag tjatigt kallar den "digitala samhällsomvälvningen". I det här fallet handlar det om gammelpolitiker vs ny politisk kultur (Piratpartiet). Många av mina egna tankar kläs i ord i bloggposten. Inte minst känslan av att INTE vilja knyta sig till ett parti.

Jag är övertygad om att det nya digitala samhället fundamentalt kommer utmana alla gamla strukturer, förr eller senare. Vi ser det redan högre eller lägre grad i politiken, i ekonomin, i akademin och i religionen (?).

Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet, Digital samhällsomvälvning, Politik, Samhälle, Ekonomi, Akademi, Religion

Lördagsgodis #1

2009-05-02T07:16:00.004+01:00

Christian på entreprenörsbloggen Disruptive skriver en substantiell kärleksförklaring till Internet. Inspiration och videogodis från TED.com utlovas.

Lördagsgodis helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om Entreprenörskap, Disruptive, Christian Rudolf, Internet, Kärlek, TED.com

Kåre Bremer ber om ursäkt [uppdaterad]

2009-05-01T21:50:00.004+01:00

Klokt drag av Stockholms universitets rektor Kåre Bremer som ber om ursäkt i sin blogg.

Anledningen till ursäkten finner du i mitt inlägg om Kåre Bremers klavertramp tidigare idag.

Moderskeppet.se verkar ha en mycket tajt relation med sin målgrupp och ter sig alltmer som en stark förebild för oss som arbetar med studentrekrytering. Inte nog med att de är duktiga relationsbyggare - de levererar ju en produkt som gör studenterna nöjda också. Det är mer än man kan säga om många utbildningsanordnare.

Uppdaterad kl 22.45 den 4 maj 2009 (länk).

Läs även andra bloggares åsikter om Moderskeppet.se, Mattias Karlsson, Högskolan i Jönköping, Stockholms universitet, Kåre Bremer, Klavertramp, Okunskap, Fördomar, Förollämpning, Akademi

Kåre Bremer trampar i klaveret [uppdaterad]

2009-05-01T11:57:00.010+01:00

Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, sätter en jättefot i klaveret. Kort resumé:

Moderskeppet.se är Sveriges största webbplats om bildbehandling med Adobe Photoshop och de som driver sajten är upphovsmän till två av högskolesveriges mest sökta fristående kurser. De arbetar också som konsultande lärare mot Högskolan i Jönköping och håller i kurserna som i år har närmare 6000 förstahandssökande. Kurserna vi pratar om är 7,5 hp (fem gamla poäng) och går på distans och kvartsfart. Om 6000 studenter skulle rinna igenom systemet och ta sina poäng på en termin och motsvarande kursupplägg som ovanså pratar vi fantastiska summor pengar för institutionen. Oavsett vilket är Moderskeppets kurser grymt populära, de är givande och jag hade gärna sett att de gavs vid det lärosätet jag arbetar.

Men alla är inte lika glada. Och inom akademin är det ibland svårt att dunka någon i ryggen. Speciellt om någon gör bra ifrån sig och inte är docent eller lägst disputerad för då räknas det inte. Det är ovärdigt och ovetenskapligt.

Kåre Bremer skriver i sin blogg:

“Tittar man på fristående kurser toppar två kurser i fotografi respektive bildbehandling vid Högskolan i Jönköping, enligt uppgift åtminstone delvis sammanhängande med att studenterna vid dessa kurser gratis förses med dyrbar programvara.”

Nu lever Moderskeppet väldigt nära sin målgrupp och Mattias Karlsson har skrivit ett svar på Moderskeppets blogg där han ber kursdeltagare att berätta varför man sökt. Samtidigt som jag skriver detta rasar det in kommentarer. Just nu står det på prick hundra kommentarer. Intressant att påpeka är att diskussionen tog fart även i Bremers kommentarsfunktion som nu är nedstängd och man kan inte ens se de kommentarer som hann skrivas innan shut down.

Censur alltså.

Be om ursäkt Kåre Bremer. Alla kan dra förhastade slutsatser baserat på okunskap och fördomar.

Det luktar bloggstorm.

Uppdaterad den 1 maj (länk)

Uppdaterad kl 22.45 den 4 maj 2009 (länk).

Läs även andra bloggares åsikter om Moderskeppet.se, Mattias Karlsson, Högskolan i Jönköping, Stockholms universitet, Kåre Bremer, Klavertramp, Okunskap, Fördomar, Förollämpning, Akademi

Fredagskommentar #1

2009-05-01T07:54:00.003+01:00

Innan jag drar ut och bygger staket så vill jag tipsa om följande ur RSS:en:

Calandrella 13 år, berättar varför du ska rösta på Piratpartiet.

Frågan om vilka som tänker rösta på piratpartiet måste omvärderas av media enligt artikel på Newsmill.

Jag vädrar morgonluft, visualiserar skruvdragaren, trallskruven, stolpfundamenten. Gersågen går för högvarv och ur en liten radio skvalar P1. Det är snart sommarvärme och familjen är nära. Gött.

Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet, Digital samhällsomvälvning, Val, EU, Sommar, Hantverk

Bloggreflektion - vad göra?

2009-04-29T13:08:00.003+01:00

Jag funderar över layout, bloggplattform och framtiden. Är det rätt att hänga kvar vid blogspot.com? Jag känner mig rätt manad att skaffa Wordpress eller TypePad ibland men samtidigt är det bekvämt att ånga på med det man har.

Vad göra? Hur du tips på verktyg, templates, snajsig kod eller coola widgets? Jag känner mig oinspirerad och vill ha input. Tack på förhand.

:)

Läs även andra bloggares åsikter om Blogg, Design, Plattform, inspiration,

Onsdagskommentar #1

2009-04-29T12:39:00.003+01:00

Pontus Schultz, chefredaktör för VA.se, tycker att Ericsson borde köpa Pirate Bay.

Jag tar det som ett sätt att vrida perspektivet på debatten men håller samtidigt med. Varför har inte de som sitter med stålarna och resurserna sett möjligheterna med den nya tekniken. Hur kan de blunda för de nya affärsmöjligheter som beteendeförändringarna hos konsumenterna skapar?

Märkligt.

Läs även andra bloggares åsikter om VA.se, Upphovsrätt, Pontus Schultz, Piratpartiet Digital samhällsomvälvning, Utveckling,

Informatören är död

2009-04-29T08:06:00.006+01:00

Yrkesrollerna flyter ihop. Informatören är, beroende på individen, allt eller ingenting. Oavsett vilket är det dags att konstatera tiden för dödsfallet och se vad som kommer i livet efter detta.

Vad är en informatör? Eller snarare vad var det för något? Arbetsförmedlingen beskriver yrket såhär:

"Informatören arbetar med att på olika sätt föra ut företags, myndigheters eller organisationers budskap. Det är ett arbete med många olika inriktningar, och det finns hundratals olika yrkestitlar inom informationsområdet."

Dessutom utvecklar man yrkesbeskrivningen med bl a tre övergripande yrkesroller: producenten, specialisten och strategen. Min erfarenhet är att man om man är anställd som "informatör" faktiskt är alla tre samtidigt. Oftast utan att få cred för det som är strategitungt och grund för högre lön. Yrkesrollen är med andra ord en blöt filt där man kan gömma både det ena och det andra utan att bekräfta dess existens efteråt.

Nu är det här inte en bitter text om informatörens plågade tillstånd. Det här är en text om vad informatören måste bli för att överleva professionellt efter som informatören är död.

Vi äger inte budskapet längre. Shannon & Weavers kommunikationsmodell (A->brus->B+feedback) stannar i bruset. Det är där det händer. Bruset is the shit. Alla är samproducenter av information och kommunikation. Alla konverserar med alla. Informatören riskerar att tilldelas rollen som kontrollant, flaskhals och allmän kommunikationspolis. Den välstämda organisationen som tappar kontrollen över sin integrerade kommunikation sätter informatören på att skriva bloggpolicy eller diskuterar med IT-avdelningen vilka sociala sajter man kanske måste blockera.

Det blir om inte annat informatörens död.

Vad kommer istället? Jag skönjer en bättre framtid för oss som känner att kontrollfunktionen är en börda. En del f d informatörer kommer tituleras "planners". Strategisk planering av konversation och kommunikation. Kanal- och medieval, statistiktung strategi för närvaro och beredskap för att möta kunderna i konversation. Andra kommer att fortsätta vara eller bli mer renodlade "producenter". Digitalt och analogt givetvis med örat mot marken och i konversation med omvärlden. Den omärkliga tekniken var länge sen. Nu är producenten transparent och väl synlig. Somliga blir "konversatörer" (måste finnas ett bättre ord?) och ser till att organisationen har en webbnärvaro och ett deltagande i relevanta diskussioner. Istället för att agera gammelredaktör och tänka tidningskommunikation kommer konversatören att nätverka externt och internt och syndikera relevant information för externa och interna behov. Om man utgår ifrån att alla medarbetare deltar i olika konverserationer så är konversatören även ett givet stöd i den processen.

Vad är skillnaden då? Arbetsförmedlingen skrev ju om strategen, producenten och specialisten. Jo, skillnaden är att informatören är död. Ingen intresserar sig längre för budskap och envägskommunikation. Man äger inte sitt varumärke. Därför kan man inte ha en yrkesroll som äger budskapet och "styr" informationen. Dagens informatörer måste förhålla sig till utvecklingen och fundera över hur man ska arbeta imorgon. I livet efter detta.

Oavsett om ledningen har insett det eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om Informatör, Information, Kommunikation, Digital Revolution, Arbetsförmedlingen, Planner, Producent, Konversation, Webb 2.0, Redaktör, Sociala Medier, strategi, Strategisk kommunikation

Erase and rewind?

2009-04-28T15:38:00.004+01:00

Jardenberg tipsar om ett spännande inlägg om att reboota universiteten. I inlägget finns det flera länkar till tänkvärda aspekter på dagens lärosätens strukturer och hierarkier. Det finns även gott om inspiration för hur det skulle kunna se ut.

Det är onekligen så att det etablerade kommer att utmanas i grunden. Inte bara inom högre utbildning. Även om inputen från inlägget ovan har tydliga USA-perspektiv så finns där mycket att fundera över. Det kommer bli en tuff fajt innan dagen gryr.

Läs även andra bloggares åsikter om Högre utbildning, Jardenberg, Buzz Machine, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Högre utbildning, Förändring, Digitalt, Digital Revolution,

Aaargh matey. Yer lookin' at a pirate, savvy?

2009-04-26T16:44:00.004+01:00

Jag vet fortfarande inte om jag gillar positioneringen "pirat" men det har definitivt fått underordnad betydelse. Vår civilisation befinner sig i en historisk förändring av enorma proportioner. Där kultur, ekonomi, näringsliv och alla samhällsinstitutioner och hierarkier står inför en omvälvning. För en del kommer det bli dramatiskt och för andra mer ljumt och behagligt.

Det gamla skaver mot det nya och visst gör det ont när knoppar brister. Men som i alla revolutioner finns risken för tillfällig tillbakagång och uppstramade förhållanden. Om de som av någon outrgundlig anledning ser större möjligheter med den gamla världen får bestämma kanske utvecklingen bromsas och stannar en period. Och i så fall ska jag och du stå ut med inskränkt yttrandefrihet och ökad bevakning. Kanske lossnar det inte igen förrän efter vi kastat in handuken?

Det kommer givetvis finnas downsides med det nya. Men hellre tackla utvecklingen med blicken lyftad och en pionjäranda än att backa med arslet före rakt in i framtiden.

Jag har gått med i Piratpartiet och kommer rösta Pirat den 7 juni och i nästa riksdagsval. Antagligen också det därpå. Så länge det behövs för att den digitala samhällsomvälvningen skall kunna fortsätta att gynna demokrati och yttrandefrihet är jag Pirat.

Kika in Piratpartiets principprogram här. Jag hade helt fel i min fördom om vad de stod för och det byggde till stor del på namnet.

Här är en sajt som ger Piratpartister ett ansikte. Startad av bl a Jocke Jardenberg och Nikke Lindqvist.

Läs även andra bloggares åsikter om Pirat, Digitalt, Piratpartiet, Förändring, Pionjär, Framtid

Min presentation från Digitala staten-seminariet

2009-04-23T13:03:00.003+01:00

Bäddar in min presentation och bambuserklippet från gårdagen nedan. Kom gärna med feedback.

Gå med i nätverket Digitala staten

Läs även andra bloggares åsikter om Digitala staten, Internet, Internetworld, Hyper Island, Magnus Kolsjö, Richard Gatarski, Magnus Höij, Politik, Samhälle, Digitalt, Webb,

Spännande seminarium hostat av Internetworld

2009-04-22T15:45:00.009+01:00

Idag deltog jag som initiativtagare till nätverket Digitala staten vid IW:s fokusseminarium "Bättre webbtjänster i offentlig sektor". Kika på axplocket ur innehållet nedan och tveka inte att gå med i nätverket om du vill vara med och diskutera hur offentlig sektor skall förhålla sig till den digitala samhällsomvälvningen. Oavsett du är offentligt anställd eller inte.

Bildmingel från seminariet

Läs även andra bloggares åsikter om Digitala staten, Internet, Internetworld, Hyper Island, Magnus Kolsjö, Richard Gatarski, Magnus Höij, Politik, Samhälle, Digitalt, Webb,

DIK.se puffar Digitala staten

2009-04-20T21:14:00.002+01:00

Fackförbundet DIK (kultur och kommunikation) puffar för Digitala staten på sin webb. Kul för nätverket och förhoppningsvis betyder det fler intresserade och diskussionsvilliga deltagare.

Bättre webbtjänster i offentlig sektor

2009-04-20T12:06:00.004+01:00

På onsdag förmiddag deltar jag som talare på Internetworlds (IDG) seminarium riktat mot informationschefer och kommunikatörer i offentlig sektor. Jag blev tillfrågad om jag kunde ställa upp i samband med uppstarten av nätverket Digitala staten.

Det är kul att nätverket är en framgång i det avseendet att det kan utgöra en grund för diskussion kring hur offentlig sektor skall eller bör förhålla sig till den digitala samhällsomvälvningen. Jag har också fått ett kvitto på att det finns gott om kompetent folk som vill diskutera, utveckla och medvetandegöra digitaliseringen inom det statliga. E-delegation i all ära men jag är övertygad om att förändring och utveckling framför allt måste födas inom de offentliga organisationerna och därför måste diskussionen föras där. Direktiven uppifrån måste sen ha stark koppling till synteserna av de interna diskussionerna.

Digitalt är mer än flödesscheman, organisatoriska pilar och effektivisering.

Läs även andra bloggares åsikter om Digitala staten, E-delegation, Erik Sellström, IDG, Internetworld, Seminarium, Offentlig Sektor,

Ashton Kutcher vs CNN

2009-04-17T07:56:00.007+01:00

Hollywoods Ashton Kutcher utmanade häromdagen CNN på en populäritetstävling på Twitter. Som jag förstått det, efter snabb överblick, handlade det om att först få en miljon "followers".

"So I just thought that was just kind of an amazing comment on the state of our media, and I said that, if I beat CNN to 1 million viewers, then I would ding-dong ditch Ted Turner -- because I don't think it's gonna happen." Watch video of Kutcher's challenge »

Alldeles nyss seglade Mr. Kutcher in som segrare. Här är segervideon (embeden funkar inte bifogar länk till flera klipp istället): http://www.ustream.tv/ashton

Det här går det väl att skriva ett par C-uppsatser om, antar jag. En häftig manifestation och ett tecken på att världen kommer bli mer och mer som högstadiet. Om det är en PR-stunt av CNN så är det bara att gratulera till gott nytänkande.

What does it all mean?

Läs även andra bloggares åsikter om Ashton Kutcher, CNN, Twitter, Tävling, Konsumentmakt

Torsdagskommentar #Peter Krantz

2009-04-16T14:50:00.004+01:00

Vill puffa för ett mycket intressant inlägg av Peter Krantz. Han listar ett antal principer som borde råda för "öppen digital offentlig kommunikation". Andemeningen på sluttampen gillar jag speciellt mycket:

"Det finns gott om andra offentliga informationsresurser som väntar på att frigöras, företag som kan bildas och nya tjänster som kan skapas. Det är dags att frigöra offentlig digital information!"

Information wants to be free? Ett spännande scenario tycker jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Peter Krantz, Offentlig sektor, Kommunikation, Digitalt,

Torsdagskommentar #Studera.nu

2009-04-16T14:38:00.005+01:00

Studera.nu måste göras om och göras rätt på alla sätt och vis. Systemet kraschade för tredje året i rad vid antagningsomgångens peak-hour.

Sajten är svårnavigerad, ogästvänlig och ologisk för alla som inte har SCB:s klassificering av ämnen i ryggraden. Det känns värdelöst att släppa av presumtiva studenter vid Studera.nu efter att man kampanjat för att rekrytera dem.

Släpp sargen.

DN

SVD

SMP

Läs även andra bloggares åsikter om Digitalt mörker, Haveri, Studera.nu, Tjäle

Lyft blicken NU

2009-04-13T19:38:00.004+01:00

Jämnt hög arbetsbelastning, tajta deadlines och högt tempo gör att det är svårt att föra interna diskussioner om verksamhetens nuläge och framtid. Klassiskt. Det är lättare att kopiera förra årets upplägg med smärre förändringar trots att behovet av reflektion och kreativa omruskningar är påträngande.

För två år sen pitchade jag en idé för min dåvarande chef. Premissen var "Om vi satsar digitalt nu kan vi vinna mycket för en relativt liten insats." Responsen var lagom het och tyvärr drunknade förslaget i ett "kanske senare" och en arsenal av analoga prestationer som skulle genomföras utan direkt reflektion.

Idén utgår ifrån en informationsavdelnings behov men torde vara applicerbar på andra typer av verksamheter också:

Avsätt minst en halvtidstjänst, helst en heltid, i ditt företag, organisation eller avdelning för att bevaka digital utveckling utifrån era specifika behov/utgångspunkter. Den här tjänsten skall även samordna aktiviteter för att medvetandegöra hur samhälle och marknad förändras så att en intern diskussion om hur organisationen/avdelningen bör förhålla sig till detta kan inledas.

Kunskapsresan om förändringen är för många företag/organisationer inte ens påbörjad. Ofta är den förförståelse som finns internt ojämnt fördelad. Och det är inte säkert att ledningen har insikt eller förståelse för att eller hur den digitala samhällsomvälvningen kommer påverka den egna verksamheten.

Det finns heller inget facit. Därför bör man sanktionera en experimentverksamhet. Det ska ingå i tjänsten ovan att med sina medarbetare samordna olika experiment baserat på idéer eller strategier som framkommer av den löpande medvetandegörandeprocessen. Vilka digitala verktyg kan ni använda, varför ska ni använda dem och hur fungerar de? Det går inte att läsa sig till. Det finns inget facit. Att prova sig fram är det som ger svaren. Glöm inte bort det grundläggande för sociala medier - att vara lyhörd och ha en transparent hållning. Det är en konversation ni ger er in i.

Digitalt är en marknad som växer när andra decimeras i krisens spår. Jag får citera Mark Comerfords dramatiska ordval vid utbildningen på Hyper Island för en månad sen:

"Go digital or die."

Vill du diskutera vidare och arbetar i offentlig sektor? Besök nätverket Digitala staten.

Läs även andra bloggares åsikter om Digitala staten, Digital Revolution, Mark Comerford, Pitch, Utveckling, Offentlig Sektor, Nya medier, Sociala Medier, organisation,

Får intraprenören plats i offentlig sektor?

2009-04-08T07:47:00.005+01:00

Igår läste jag på Internetworld.se om vikten av att släppa fram intraprenörer i sitt företag. Här exemplifierar man med Google och talar om vikten för att kreativitet ska kunna få fäste i organisationen. Att man ska "Ta in entreprenörskapet i företagets dna. Det ska vara okej att misslyckas."

I enkelspårighetens namn vill jag nu föra över resonemanget på offentlig sektor och den samhällsutveckling vi står inför eller är mitt i.

Finns det utrymme att sporra intraprenörer inom offentlig sektor? Det känns rimligt att anta att det gör det inom ett antal delar, både kommunala och statliga. Den "nya" digitala (arbets)miljön har, som jag ser det, entreprenörskap inbyggt i sitt dna. Därför kanske frågan snarare skulle vara ifall offentlig sektor kan bortse från eller hindra att intraprenörskap blir en nyckelfråga för service och verksamhet?

I näringslivet finns det goda exempel på tillvaratagen intern entreprenörskraft. Ett exempel från orten där jag bor (Gemla) är företaget Fresh Ventilation som både ökat tillväxten och vunnit priser senaste 10 åren för sin medarbetarutveckling. När får vi se en liknande satsning inom någon del av den offentliga sektorn? Som inte innebär outsourcing.

Behåller man sina intraprenörer om man skiter i dem?

Läs även andra bloggares åsikter om Entreprenörskap, Intraprenörskap, Internet World, Google, Offentlig Sektor

Digital tidsplan

2009-04-07T06:50:00.007+01:00

Om man tänker sig att vi befinner oss i inledningen av en total digital samhällsomvälvning, vilket är mer än troligt, så vore det det trevligt med en tidsplan att luta sig mot. Det är bekant för de flesta att tidsplaner ofta har en preliminär karaktär hela vägen igenom en process och det gäller även denna tidsplan.

Jag har i olika sammanhang deltagit i diskussioner och blivit ombedd att tala om digital marknadsföring och utveckling, sociala medier och offentlig sektor. Ur dessa diskussioner och möten tycker jag mig se en trolig och väldigt basic utveckling de kommande tio åren.

Men vi börjar i det glada 90-talet.

1995-2000 Boom & Crash
Mycket har sagts om IT-bubblan. Vi kan kort konstatera att förväntningarna blev högre än leverans och det hela blev ohållbart.

2000-2010 Early adopters – Mainstream
Förenklat: i spåren efter bubblan finns det en hel del förtroende att reparera, missmod att komma över och felaktiga föreställningar om "Internet som dagslända" att förkasta. Tiden präglas av de som utvecklar, de som är tidiga att testa/använda och de som följer efter. De sista åren av årtiondet visar bestämt att Internet/Digitalt är framtidens marknad med stort "M".

2010-2015 Companies exploits the rising market
Marknaden kommer fortsätta att växa och utvecklas. Och visst fanns det företag och branscher som förstod dess värde innan 2010 men det är nu det börjar på allvar. Trots en global kris så visar många undersökningar på ökade satsningar på digital marknadsföring och det är lätt att tänka sig att det kommer befästas när vi kommer ur krisen. Jag tror att de kommande fem åren blir en period där många branscher, stora och små företag, på allvar provar på och befäster sin närvaro/interaktion digitalt. Det blir legitimt när till synes nya affärsmodeller blir konventionella.

2015-2020 Governments catches on to citizen demands
Nu är det fler 90-talister i arbetslivet än 40-talister och 50-talisterna börjar checka ut. Kunskapsresan har pågått ett tag inom offentlig sektor samtidigt som den kommersiella världen anammat digitalt på allvar. Nu förväntar sig medborgare och andra servicetagare i allt högre grad att offentlig sektor finns med på spelplanen och dessutom spelar rätt spel. Utmaningen för offentlig sektor blir att inte stå handfallna den dagen utan att ha medvetandegjort, aktualiserat och diskuterat hur man ska förhålla sig till samhällsomvälvningen. Mycket kan gå fel om man måste arbeta alltför snabbt för att komma ikapp.

Tidsplanen och tankarna ovan är en del av en presentation jag producerat för diskussion kring digital utveckling och offentlig sektor. Är du intresserad av att diskutera just detta så är du välkommen till Ning-nätverket Digitala staten.

Läs även andra bloggares åsikter om Digital Revolution, Kommunikation, Digitala staten, Utveckling, Politik, Digitalt, Sociala Medier, Internet,

Regeringen satsar på bättre service och ökad delaktighet genom e-förvaltning

2009-03-27T09:23:00.005+01:00

Igår kom besked från regeringskansliet om inrättandet av en delegation som ska se över myndigheters utveckling inom "E".

"Regeringen har idag beslutat att inrätta en delegation som ska leda och samordna arbetet med att utveckla it-baserade tjänster och lösningar i staten. Delegationen består av myndighetscheferna från de största och it-intensivaste myndigheterna. Ordförande för E-delegationen blir Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand."
- Från regeringskansliets pressmeddelande, den 26 mars 2009

Mats Odell säger till Internetworld att alla de stora myndigheterna är representerade och att skapa ökad förutsättning för deltagande genom att anamma den digitala utvecklingen.

"– En av de stora uppgifterna för delegationen är att de ska bidrar till ökad delaktighet och kunna jobba med det som kallas webb 2.0. Redan idag finns det exempel på myndigheter som gör en hel del spännande, exempelvis det som Riksantikvarieämbetet gör med sin blogg och sitt Flickr-konto. " - Mats Odell till Internetworld

Fantastiskt bra tycker jag med min naiva hatt på. Förhoppningsvis klarar man av att dela upp arbetet i kortsiktiga och långsiktiga perspektiv. Det handlar, menar jag, inte bara om att anamma tjänster och utveckla deltagande och service. I förlängningen handlar det om statens och dess myndigheters "väsen". När allt är i molnet. När vår fysiska värld är en direktkopplad applikation till molnet - vad är staten då? Hur ser den ut och hur fungerar den? Det långa perspektivet är abstrakt men viktigt.

Vill du också tänka och tycka kring detta? Välkommen till nätverket Digitala staten

Du kan även gå med i Facebookgruppen Svensk e-förvaltning startad av Jenny Birkestad.

Läs även andra bloggares åsikter om E-delegation, Digitala staten, Staten, Myndigheter, Webb 2.0, Sociala Medier, Internet World, Regeringen, Mats Odell

Digitala staten en initial intressesuccé

2009-03-25T21:29:00.004+01:00

Ett och ett halvt dygn efter inbjudan har 40 personer registrerat sig på Digitala staten. Ett nätverk, startat på privat initiativ av mig, för att diskutera myndigheters förhållningssätt till den digitala samhällsomvälvningen.

Jag är verkligen glatt överraskad över responsen och tolkar det som att frågan är relevant och ligger rätt i tiden. Min förhoppning är att nätverket går loss och blir en helt användargenererad idéspridare och kanske katalysator för digital utveckling inom offentlig sektor. Var diskussionerna där tar vägen är oklart och det är det som är mest spännande. Det sämsta som kan hända är att ett gäng engagerade personer nätverkar och utbyter tankar under en period.

Det är redan en spännande blandning av människor, allt från akademiker, entreprenörer, kommunikationsproffs och andra. Jag skickade dessutom en inbjudan till Jan Björklund och några motsvarigheter i det rödgröna blocket. Vi får se om de nappar. Det är även öppet för deltagare att bjuda in andra.

----------

Fredrik Wackå gillar initiativet - kul.

Magnus Kolsjö efterlyser också bredare diskussion. [edit 090409]

Om du också vill vara med och dela åsikter i frågan - välkommen!

Transparent inbjudan...

2009-03-24T09:19:00.004+01:00

...från en blek, halvsliten, tvåbarnsfar och statlig informatör:

Välkommen via: Digitala staten

Revolution hela vägen...

2009-03-23T12:40:00.004+01:00

Något ivrig och euforisk tänker jag på mina dagar som Master Class-deltagare på Hyper Island i Karlskrona. Det står klart att det är ett globalt, samhälleligt paradigmskifte vi står inför. Jag hajade det innan kursen men på flera sätt känns det mer självklart nu. Antagligen för att en massa briljanta föreläsare talat om det. Igen och igen.

Så länge jag arbetar statligt på Växjö universitet så ska jag verka för att vi som statlig myndighet följer med i den digitala samhällsutvecklingen. Det finns inget att vänta på och i viss mån har delar av organisationen påbörjat sina resor. Men vi har låååång väg kvar.

Det är inte bara förbannat spännande, det är ett ansvar mot skattebetalarna. Inte att tanklöst digitalisera varenda myndighet. Däremot att lyfta frågan, diskutera den och ta den på allvar. Internet, eller egentligen det digitala, har redan förändrat men kommer fortsätta att i grunden förändra allt. Därför måste vi anpassa oss.

Jag börjar med att bidra med lite inspiration:

Molnet förändrar allt

Nina Åkestam

<a href="http://video.msn.com/?mkt=en-GB&playlist=videoByUuids:uuids:a517b260-bb6b-48b9-87ac-8e2743a28ec5&showPlaylist=true&from=shared" target="_new" title="Future Vision Montage">Video: Future Vision Montage</a>

Läs även andra bloggares åsikter om Molnet, Digital Revolution, Sociala Medier, Staten, Myndigheter, Paradigmskifte, Kommunikation,

Prof Bengt Johannisson tycker till

2009-03-10T13:45:00.011+01:00

På Ekonomihögskolan har vi professor Bengt Johannisson som gärna debatterar, provocerar och engagerar. Nyligen skriver han i ett brev till ledarsidan SMP.se om flera heta(?) ämnen som alla har provokation i någon form gemensamt.

Om konst och konststuderande:
"Konstens främsta uppgift är att just beröra, att uppröra. Därför är konstfacksstudenternas 'påhitt' viktiga att diskutera främst därför att de utförs av just studenter och inte av professionella konstnärer. Studenter måste lära sig att hantera gränser, också lagens. Men lagen kräver också djärvhet, initiativkraft. Lagen säger att högskolan skall uppmuntra till kritiskt tänkande. Den lagen följs säkert bättre vid Konsthögskolan än vid t ex Växjö universitet."

Om sanningsbegrepp:
"Nu är ju inte forskning lika intressant att offentligt reflektera kring som konst. Gömda-debatten med Liza Marklund i huvudrollen har ju väckt rejäl uppmärksamhet. När hon som författare i en (förment?) dokumentär bok blandar samman fakta och fiktion blir hela samhället upprört. Däremot tycks få fråga sig om inte forskare blandar in fiktion i sina faktaspäckade rapporter. Det gör de ju alltid, i proportioner som främst bestäms av vad man menar med fakta respektive fiktion. Och därom tvistar de lärde."

Läs även andra bloggares åsikter om Provokation, Debatt, SMP.se, forskning, sanning, Gömda, Liza marklund, Konstfack, konst

Struck by Lightning

2009-03-09T08:57:00.005+01:00

Pang sa det. Eller swooosch, typ. Oklart vilket men igår hade jag en form av kreativt rus som är på gränsen till obehagligt. Tidigare i mitt liv har det handlat om manusidéer till böcker, filmer eller andra berättande former. Igår var temat affärsidéer. Resultatet, när jag kikar på det idag, är ett dokument med ett antal bättre och/eller sämre upplägg

Det var dock inte någon av dessa som sa "pang" eller "swooosch". Mitt i ruset återvände en gammal tanke och blandade sig i (återvinning brukar varsla om bra grejor) och helt plötsligt föll pusselbitarna på plats. En efter en i rask takt. Jag måste ha sett både spånig och avstängd ut där jag satt på svärmors födelsedagskalas.

När jag skulle släcka lampan sent igår kväll så pirrade det i magen. Det kändes och känns verkligen som att det här kan vara "grejen". Ett livsverk. Jag vände mig till min fru Titti och sa något i stil med "Du, jag tror det här verkligen kan bli hur stort som helst. Men det bästa är att jag skulle bli lycklig av det." Innan du nu drar växlar på att jag skulle vara något annat än lycklig privat så glöm det. Här menar jag i yrkeslivet.

Det känns otäckt att fronta dessa känslor, om än med luddiga ord, här på bloggen. Men det väller ju för tusan fram. Det finns inget stopp. Jag får ta risken att stå där med jantekänslan av att inte gjort något om ett år när frågan kommer. "Hur blev det med den där gudomliga inspirationen, egentligen?"

Det känns nämligen så. Lite religiöst.

Läs även andra bloggares åsikter om Affärsidé, Entreprenörskap, Livsverk, Framtid, frihet,

Medialt bemanningsföretag

2009-03-08T13:11:00.005+01:00

Resumé skriver om att Aftonbladet och Minimedia startar bemanningsföretag ihop. Behovet av ett bemanningsföretag med informatörs-, webbredaktörs- och redigerarkompetens ska ha identifierats då Minimedia upprepade gånger fått förfrågningar om att hyra personal från kunder.

Maths Nilsson, vd för Minimedia:
"– Vi har under hela tiden som vi drivit Minimedia fått förfrågningar om att hyra ut personal. Nu ser vi över möjligheten att göra det under nya former."

Min erfarenhet av Minimedia är B. Man kan ju enligt ordspråket bara få två av de tre B:na (Billigt, Bra och Bråtom). Som kund vid annonsering i ett par bilagor har jag noterat att kombinationen Billigt och Bråttom har varit möjlig att få. Efter en del tjat och gnat fick jag till det sista B:et men då hade vi ju egentligen tappat "Bråttom". Detta kan ju vara en undantagserfarenhet, dock.

Affärsidén är inte dum och jag inspireras till viss del även av Minimedias upplägg. Det är viktigt dock att man håller en nivå där man inte devalverar yrkesstatusen (vaf-n, låter jag som Jan Guillou i Babeldiskussionen nu, eller?). Jag tycker allt oftare att jag som beställare har med marknads- eller kommunikationsavdelningar att göra där jag själv får in och pilla i det som producerats.

Kanske borde man starta egen kommunikationsavdelning?

Mer från Resumé om Minimedia>>

Alla ska med, igen.

2009-03-06T14:00:00.003+01:00

Kristina Persdotter, utredare på TCO, skriver idag på Newsmill att Sveriges utbildningsnivå är klart överskattad.

"Det verkar i Sverige finnas en självbild av att vi nu har en så välutbildad befolkning, så mer utbildning inte behövs. Men vid en jämförelse inom OECD-området ligger Sverige på en delad tolfteplats avseende andelen högskoleutbildade mellan 25 och 34 år. Andelen högskoleutbildade i Sverige är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, konkurrensförmåga och produktivitet."

Kristina vänder och vrider på självbilden och uppmanar sedan regeringen, med referenser till bl a 90-talets högskoleutbyggnad, att snabbfotat skapa förutsättningar för Sverige att studera sig ur krisen.

"Krisen gör det nödvändigt för regeringens att skapa förutsättningar för mer utbildning. På så sätt kan Sverige komma stärkt ur krisen."

I viss mån tangerar ämnet det jag själv ofta tar upp - studentrekrytering och dess förutsättningar. Jag kommenterade Kristinas inlägg så här:

"En mer strategisk politik och tydliga övergripande mål behövs verkligen. Trenden just nu tycks vara att minska antalet lärosäten genom konkurrens och fusion. Ett direkt resultat av utbyggnaden under 90-talet.

Den strategi som tas fram måste vara balanserad för att kunna fungera med viss flexibilitet i både hög- och lågkonjunktur. Och de långsiktiga mål som ligger till grund för strategin måste vägas på guldvåg så de, när de fastställs, är hållbara.

Att springa på varje konjunkturboll är inget bra upplägg."

Läs även andra bloggares åsikter om Utbildningspolitik, Högre utbildning, Studentrekrytering, Lågkonjunktur

Second Opinion lanserades igår

2009-03-05T07:46:00.009+01:00

Jag skrev för en dryg månad sen om sajten Second Opinion och sedan igår ligger den uppe skarpt på webben.

Idén med Second Opinion sammanfattas kort såhär:

"Idén är att erbjuda en plats där nyheter kan kompletteras, fördjupas och korrigeras."

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg tycker jag att upplägget är mycket spännande och ser fram emot att få följa och delta i sajtens utveckling. Jag fick en mejlkommentar av Maria Bjaring som är ansvarig för privatpersoner och community på Second Opinion:

- Hur har responsen varit under förarbetet?

Förväntansfull och det har funnits ett stort intresse från många håll. Vi har ju arbetat med sajten och det redaktionella konceptet under ett halvår så vi har hunnit kontakta många och få in respons under vägen. Bland annat vår facebookgrupp har stadigt ökat och är nu ca 1300 personer. De är ryggraden i vårt nätverk och har varit oersättliga i idéer, respons och kritik.
Vi har 16 kunder innan lansering och det är ju inte heller dåligt, så det är klart att intresset och efterfrågan har varit stor.

- Vilka förväntningar/förhoppningar har ni på redaktionen om Second Opinions utveckling och mottagande det första året?

Vi har inte några kvantitativa mål när det gäller trafik men det är klart att vi hoppas på att fler och fler hittar till oss och återvänder. Våra vänner finns bland bloggarna så all draghjälp mer än uppskattas. Second Opinion har mer kvalitativa mål när det gäller inläggen. Vi ska leva upp till det vi har sagt, dvs bredda nyhetsflödet, korrigera felaktigheter i media, sätta press på kvällspressen och deras ibland överdrivna löpsedlar och journalistiska metoder, bli en trovärdig och aktiv aktör som granskar medierna. Men vi kommer aldrig att klara det om inte bloggare och andra kompetenta och intressanta personer vill publicera sina inlägg hos oss. Så vi hoppas att Second Opinion blir en naturlig plattform för alla som vill publicera sina inlägg och vara med i vår community.

Facebookgruppen hittar du här.

Läs även andra bloggares åsikter om Second Opinion, Maria Bjaring, Gota Media, Granskning, Tredje statsmakten, Webb 2.0, Sociala Medier,

Ugglan är lös...

2009-02-25T10:39:00.003+01:00

Ekonomihögskolans Uggla lånade min webbkamera utan lov och skickade ett budskap till världen.

Kort om Linnéuniversitetet #1

2009-02-21T21:39:00.005+01:00

Från lnu.se (där även tjänsten som rektor är utlyst):

"Högskolan i Kalmar och Växjö universitet bildar 2010 tillsammans Linnéuniversitetet, ett nytt lärosäte med omkring 25 000 studenter och 2 000 anställda – landets åttonde största och med en omsättning på 1,5 miljarder kronor. Verksamheten skall bedrivas i ett integrerat tvåcampusuniversitet, med placering i Växjö och Kalmar."

Från Anna Bergkvist Tenjes blogg i september 2008:

"Igår presenterades budgeten och då stod det klart att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar får 60 miljoner till fusionsarbetet med Linnéuniversitetet. Ingen som blev förvånad direkt men det är ändå mycket glädjande tycker jag. För det första så tror jag att detta kommer att bidra till att kvalitén på utbildningen blir bättre samt att det ökar chanserna för framförallt Växjö att vara med och tampas om forskningsanslagen och slipa på sin spetskompetens."

Från tidningen Östran om respons i Uppsala:

"Linneuniversitetet är ett vackert namn men Uppsala universitet är Linnés universitet".
Så kommenterar rektor Anders Hallberg, Uppsala universitet, de småländska lärosätenas val av namn på det nya sammanslagna universitetet, i Upsala Nya Tidning.

Och på tidningens webb tillåts Uppsalabor att ge sin syn på namnet, "Linnéuniversitetet":
"Det är ju allmänt känt att Linné hatade Småland. Varför kan inte smålänningarna nöja sig med Åsa-Nisse universitet?"

---

Premisserna för fusionen är lika delar häftiga som fullständigt galna. Tidsramen är, om man använder sig av klassisk brittiskt "understatement", något snäv. Många beslut kräver beslut som i sin tur hade behövt ett underlag baserat på en strategi som beslutats. Men för egen del tycker jag att det är häftigt att vara med om en fusion i den här storleksordningen. Jag har förmånen att arbeta med den både centralt och på institutionsnivå. Det blir minst ett tufft år för alla inblandade men en period av möjligheter, av förändring.

Därför hoppas jag på fler miljoner till fusionsarbetet. Man har inte råd att det goda fusionsexemplet inte blir gott. Jag hoppas dessutom på mer offentligt missnöje från Uppsala. Vi behöver spaltmetrarna och gärna på riksnivå.

Martin Tunström skriver salt ledare om "Herenco-forskning"

2009-02-20T23:09:00.005+01:00

På ledarsidan dagens SMP skriver Martin Tunström om det motsägelsefulla i att Frankrikes nya presstödspaket är designat av en adjungera d professor vid Högskolan i Jönköping, Robert Picard. Regionen runt Jönköping domineras tidningsmässigt av den, av familjen Hamrin ägda, tidningskoncernen Herenco.

"Vid Högskolan i Jönköping har något av tidningsekonomernas Mekka vuxit fram. Familjen Hamrin som äger bland andra Jönköpings-Posten, Smålänningen och Värnamo-Nyheter har via sin stiftelse stöttat forskningen vid Media Management and Transformation Centre med omkring 90 miljoner kronor."

...

"I det perspektivet ter det sig möjligen något oväntat att en av forskarna vid Högskolan, innehavaren av Hamrin-professuren amerikanen Robert Picard, är en av arkitekterna bakom det stödpaket till franska tidningar som president Nicolas Sarkozy nyligen presenterat."

...

"Till Jönköpings-Posten säger dock Robert Picard att han ”inte är någon domedagsprofet”. Tidningen kommer ”att överleva eftersom den behövs”. Även frestas man att tillägga utan stöd."

Kul läsning även om jag är för oinsatt i det politiska perspektivet. Jag noterar via Allabolag.se att Herenco omsatte (2007 års siffror) drygt 2270 mkr jämfört med Gota Media (äger bl a Smålandsposten) som omsatte 849 mkr. Jag har alltid haft lätt för att hålla på en underdog. Speciellt om den är slängd i käften.

Skaffa dig ett försprång!

2009-02-20T14:11:00.006+01:00

Så var rekryteringskampanjen i full gång. Print, webb, mässor gymnasiebeök och kampanjwebb samt ett studentlett marknadsföringsprojekt. Det har varit hektiskt att få ihop kampanjarbetets alla moment. Inte minst med tanke på att jag blev pappa för andra gången för bara två veckor sedan.

Stort tack till min kollega Erika som gör ett superjobb. Och så klart tack och eloge till marknadsföringsprojektets ledare Sara som bevisar varför vi rekryterade henne. Driv och resultat. Nu är vi på banan - full fart framåt till den 15 april.

Nedan lite prov på kampanjinnehåll:

Printannons

Annonser på Facebook

Gå gärna in och kika på kampanjwebben och MF-projektets blogg:

www.studeraekonomi.se

Marknadsföringsprojektet

Stockholm Design Lab vann identitetspitch

2009-02-17T15:09:00.005+01:00

SDL eller Stockholm Design Lab kammade hem upphandlingen för uppdraget att skapa Linnéuniversitetets visuella identitet. Jag satt med i bedömargruppen under upphandlingen och ser nu fram emot att se ett varumärke födas.

Fusionsåret accelererar verkligen exponentiellt och det kommer bli hett om öronen med tanke på allt som skall hinnas med. Om man håller för trycket kan man kanske inkassera en exponentiell erfarenhetspost den 1 januari 2010?

Resumé skriver om pitchen här.

Läs även andra bloggares åsikter om Offentlig upphandling, Linneúniversitetet, Stockholm Design Lab, SDL, fusion, växjö universitet, Högskolan i Kalmar,

Söndagstidning?

2009-02-17T14:57:00.005+01:00

Jag går och dras med en affärsidé som växer och växer. Det började som ett litet gratisblad och är nu en fullintegrerad tvåbranschverksamhet med fantastiska möjligheter.

I Gemla och stora delar av Kronobergs län är det stört omöjligt att få en morgontidning till sig på söndag morgon. Just nu testar jag och frun en helgprenumeration på DN eftersom Smålandsposten inte ges ut söndagar. Men söndagsnumret av DN får vi på måndag. Hur kan det komma sig att en så attraktiv marknadsföringsdag som "söndag" inte mutats in? Det måste gå att få ekonomi i en dylik verksamhet trots att det är svårt med distribution och andra nyckelfunktioner.

Vem vill inte påverka en köpstark målgrupp söndag förmiddag? Jag vill i alla fall ha en morgontidning till mitt kaffe.

DIKs chefsutbildning igen...(liten uppdatering)

2009-02-17T14:47:00.003+01:00

Birgitta Rydell har på DIKbloggen svarat på min pushning för att DIKs chefsutbildningssatsning borde genomföras även för informations- och kommunikationsmedlemmar.

Jag har tidigare skrivit om detta här.

Tankar om forskning

2009-02-02T20:32:00.003+01:00

Min fru känner mig. Härom dagen kom jag hem och sa lite fryntligt till henne "Jag tror jag ska bli professor.". Den dagen hade en tanke mognat så pass att den fick lagom fäste för att starta en fundering. En fundering kan ibland fullständigt dominera mitt medvetande och undermedvetande under intensiva perioder. Det här vet Kristin - hon menar att det är en anledning till att hon ville gifta sig med mig. Inte kunde jag ana att min sex ord långa mening röjde mig. Hon skrattade och visade att hon visste att nu skulle min hjärna älta det här och då och då under helgen producera "leads" eller "påor" till samtalsämnen som låg i rätt kvadrant för funderingen. Det är så när jag är uppfylld. Då vill jag utforska, prata, utveckla och förverkliga. Jag är glad att vi känner varann min fru och jag.

Jag leker med tanken att forska inom MKV och i så fall om sociala medier och strategisk kommunikation. Om funderingen någonsin växer sig nära en realitet så snackar vi väl i alla fall ett år in på Linnéuniversitetets existens. Det finns mycket som måste mogna och klaffa. Vilja, engagemang, ekonomi, livsmål och helhet. Men det är kul att tänka.

Läs även andra bloggares åsikter om Forska, Doktorera, Doktorand, MKV, Sociala Medier, Strategisk kommunikation, Karriär, Framtid

DIKs chefsutbildning

2009-01-30T22:35:00.005+01:00

Karin Åström, DIK-ordförande skriver om den fackliga chefsutbildningen på DIK-bloggen. I nuläget riktar sig utbildningen mot arkivarier, bibliotikarier och museiarbetare. Karin skriver om det stora chefsbehov (eller hål?) som 40-talisterna kommer lämna efter sig. Detta gäller säkerligen även informations- och kommunikationssektorn.

Jag mejlade i höstas med Sara Andersson, informatör på DIK, om mitt önskemål att DIK ska dra en chefsutbildning för oss informatörer. Det var fler som inkommit med samma önskemål och detta skulle diskuteras vidare på kansliet.

Karin Åström kommer till Växjö universitet i februari och jag hoppas på möjligheten att diskutera detta och min hjärtefråga informatörens yrkesroll idag. Och då kanske främst den statlige/-a, fast det berör nog informatörer i alla segment.

Vi måste medvetandegöra förändrade, både yttre och inre, förutsättningar för utövandet av yrket. Vi måste klargöra syftet med vår yrkesroll i den organisation vi arbetar i och stadfästa resultatet både internt och externt. Idag är man ena stunden en lallande fåne som förväntas spotta ur sig trycksaker utan klart syfte och något senare är man marknadsförare som snackar varumärken som en annan reklamare. "Jag ä' int' bitter...", tvärtom, kommer vi fram till att informatören av idag är en marknadsförare som även kan prata samhällsinformation, en strateg med operativa färdigheter så inte mig emot. Bara det lyfts fram ur blurret som är yrkesrollen och informationsavdelningen vilka springer ikapp med en verksamhet och omvärld som förändras snabbare än vi hinner stolpa upp en strategi eller omdefiniera vilka vi är. De kollegor jag ser varje arbetsdag är multitalanger som bollar stort och smått - en jättepotential som aldrig når halvvägs eftersom vi inte ger oss själva legitimitet med en hyfsat aktuell självbild.

Informatör? Känner du igen dig?

DIK - kan ni hjälpa till med det här?

Jag tänker dra iväg en motion till kongressen i höst med hopp om att lyfta upp informatören på agendan.

Och chefsutbildning - ja tack.

Nedläggning är bästa försvar?

2009-01-30T15:41:00.006+01:00

Jag är ingen militär expert. Är det inte är bättre att inte ha ett försvar alls istället för att sakta dissekera det som finns?

Just nu läser jag Herman Lindqvists bokserie "Historien om Sverige" och befinner mig vid sekelskiftet 16-1700-talet. Karl den XII skördar frukterna av pappa Karl den XI:s indelningsverk. Danskarna har fått backa och be om fred, Narva står på tur. Det var andra tider. Då kunde vi mobilisera 80 000 friska gossar och kriga med Ryssland, Polen och Danmark samtidigt. Angående mobiliseringen när Sverige blir överfallna av sina tre grannländer skriver Herman något i stil med "Sveriges beredskap var verkligen god" (passning till Per Albin) och det var den verkligen. Sedan dess har Sverige legat i otakt med krigsutbrott men som nation undsluppit oskadd om än inte oantastad.

Politiskt har jag ingen klar ståndpunkt när det gäller försvaret. Någonstans vill jag att Sverige ska ha en stabil militär apparat som kan inge en känsla av trygghet oavsett den är reell eller inte. Samtidigt känns det ofta som att det kunde kvitta - speciellt om man inte satsar på ett långsiktigt koncept. Jag antar att jag säger: antingen så ska vi ha ett meningsfullt uppbyggt försvar med rätt resurser för rätt uppgifter eller så lägger vi ner.

Sen får experterna bestämma vad rätt uppgifter och rätt resurser är.

Artiklar/inlägg om Sveriges "nya försvar":

Läs även andra bloggares åsikter om Försvaret, Nedskärningar, Samhälle, Politik, Sverige,

Transparens kan kosta dig jobbet...

2009-01-29T16:32:00.004+01:00

...om du skyltar med en icke önskvärd karaktär. E24.se skriver om att arbetsgivare i allt större utsträckning använder sociala medier i rekryteringsprocessen. Där kan bilder, formuleringar och andra sociala nätattribut kosta dig en pinne på karriärstegen.

Det är ingen oväntad utveckling utan ett transparensens pris. Tröskeln för vad framtidens chefer tycker är avskräckande lär ändras så min profetia säger att priset inte blir galet högt. Däremot kan det vara nyttigt för oss användare att fundera över vårt front- och backstage. Det har en tendens att flyta ihop nuförti'n.

Läs även andra bloggares åsikter om E24.se, rekrytering, chefer, frontstage, backstage, transparens

Veligt Vårdval Kronoberg

2009-01-29T12:11:00.007+01:00

På SMP.se skriver man idag om trasslet kring Landstingets (Kronoberg) utskick angående det stundande vårdvalet.

"Utskicket blev en vecka försenat. När blanketten väl kom ut innehöll det felaktigheter och en rättelse har därför skickats ut denna vecka. Vårdvalslogotypen saknades och underskrifter av landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören."

Så här skriver Landstinget på sin webb:

"Brev från Strålfors till länets medborgare

I vårdvalsbrevet som gick ut v. 4 saknades landstingets logga, vårdvalssymbolen samt namnteckningar av landstingets styrelseordförande resp. landstingsdirektör, i flertalet brev. Detta berodde på tryckfel hos landstingets leverantör Strålfors Svenska AB. Med anledning av detta har Strålfors skickat ut ett brev till samtliga medborgare i Kronobergs län med en förklaring till det inträffade. Strålfors står som avsändare och det innehåller inte någon ny valblankett."

Kommentarerna på SMP.se är vanligtvis av rätt varierande nivå men när det gäller den här artikeln är det mer intressant läsning (i skrivande stund). Flera kommentarer pekar på det oansvariga, ur ett miljöperspektiv, i att skicka ut en rättelse när innehållet i sig är korrekt men det gjorts "...ett fel som inte betydde ett dyft". Strålfors vilka stod som leverantör för utskicket fick således ordna med ett rättelse- och ursäktsutskick samt ska nu eventuellt bli skyldiga att betala ersättning.

I sin iver att rätta till det som blivit fel verkar det nu som om Landstinget kan ha skadat sin trovärdighet. Bortsett från miljö- och ekonomiska aspekter kan man ana navelskådning bakom rättningsåtgärderna. Det finns en uppenbar fara i att, som kommunikatör, bli alltför trångsynt i sitt informationsarbete. Att en t ex logga som tas fram för en kampanj får ett oproportionellt värde och där felbedömningar och åtgärder leder till oförutsedda konsekvenser är en sådan fara. En annons i Smålänningen och Smålandsposten hade varit nog i det här fallet. Det bästa Landstinget kan göra nu är att prestigelöst ta till sig kritiken och vore man framåt så svarade man snyggt och ödmjukt i kommentarsfältet på SMP.se.

Det skulle ge välbehövlig gratis cred i det här läget. Vänd det hela till en snackis om moderna och transparenta Landstinget Kronoberg.

Läs även andra bloggares åsikter om Landstinget Kronoberg, Vårdval Kronoberg, Marknadsföring, Kommunikation, SMP.se, smålandsposten, Strålfors, Information,

Second-Opinion.se

2009-01-28T16:01:00.006+01:00

Av en slump har jag bidragit med lite reflektioner kring Wikipedias snävare granskningsrutiner på en "pre-blog". Second Opinion beskriver sin idé så här:

"Idén är att erbjuda en plats där nyheter kan kompletteras, fördjupas och korrigeras."

I väntan på att den nya sajten skall bli klar använder man sig av en blogg för att testa konceptet och att påa vad som kommer. Så här vidareutvecklar man tanken på bloggen:

"Vi bygger en sajt som bjuder in alla att bidra med second opinions på nyheter. På den här bloggen testas det redaktionella konceptet inför lanseringen.

När sajten är klar kommer Second Opinion att ha tre olika slags användare; den egna redaktionen, privatpersoner/community och företag/organisationer"

Läs mer här >>

Ett intressant initiativ. Jag tänker följa Second Opinion och se vad den journalistiska metamorfosen genererar för former. För precis som med Wikipedias utveckling är det med papperstidningar, bloggar och andra medier. De evolverar och ibland kan vi se cykliska mönster. Här är ett försök att fylla en lucka i bloggosfären; ett Habermas-likt offentligt rum med en källkritiskt prioriterande redaktion. Spännande och bra oavsett hur väl det slår ut. Medielandskapet är så pass fragmenterat att definitivt finns utrymme för aktörer med bra koncept för samling, trovärdighet och legitimitet.

Det är inga hobbykommunikatörer som ligger bakom sajten. De tre grundarna är Maria Bjaring, journalist (bl a Sveriges Radio), Martin Gerentz journalist (f d chefredaktör, VD och grundare för Nyhetsbyrån Direkt) samt Mats Olin (grundare PR-byrån Springtime).

Jag får säkert anledning att återkomma till Second Opinion framöver.

Läs även andra bloggares åsikter om Second Opinion, Bloggosfären, Habermas, Kommunikation, Journalistik, Webb 2.0,

Second Opinion i Media:

Att förföra Danmark

2009-01-22T15:31:00.003+01:00

SMP.se skriver idag kort om en ny sajt som ska locka danskar att semestra i södra Sverige. Sju regioner är delaktiga däribland Smålands turistråd.

Sajten känns lite tunn än så länge men med god vilja, finansiering och framåtanda kan det säkert bli en välbesökt sajt. Ackompanjerande kampanjer i Danmark har jag inte hört något om men utgår från att det planeras.

Läs även andra bloggares åsikter om Turism, Marknadsföring, Södra Sverige, Danmark, SMP.se

Studentranking av lärosäten på ny sajt

2009-01-14T14:25:00.006+01:00

SMP.se skriver idag om sajten studentertyckertill.se där studenter kan ranka lärosäten, program, kurser och lärare.

Det har egentligen bara handlat om en tidsfråga innan en dylik tjänst skulle dyka upp. Jag uppfattar det hela som rätt okontroversiellt om man bortser från möjligheten att ranka lärare. På en prisjämförelsesajt kan man vanligtvis kommentera och utvärdera produkter och de företag som står för försäljningen men inte säljarna (svag jämförelse men den fångar en glimt av essensen). Det känns helt enkelt FÖR utlämnande att göra offentliga utvärderinga av enskilda individer på webben. Däremot välkomnar jag ett initiativ som ligger utanför lärosätenas kontroll. Även om värdet i själva rankingen ur många perspektiv kan ifrågasättas så rör det om i grytan och ger svenska lärosäten en anledning att fundera över hur man framöver måste anpassa sig till omvärlden.

Kommentarerna runt artikeln på SMP.se ger ett splittrat mottagande:

"Jag tycker inte att lärare ska hängas ut offentligt. Däremot tycker jag att man ska ta kursutvärderingar på allvar. Jag gick 3,5 år och vi gav STARK kritik till några föreläsare men absolut inget hände..."

...

"Ser verkligen fram mot en rankinglista där studenter rankas efter engagemang, förmåga,resultat, närvaro, lämplighet för utbildningen i fråga. Det skulle kanske sätta sprätt på en del slöfockar!"

...

"Studenten klarar kursen = bryr sig inte om att fylla i någon utvärdering.

Studenten klarar inte kursen = är sur och anser läraren var dålig och talar gärna om det.

Som man frågar får man svar. Och vad är stark kritik? Om några har det och andra inte, vad gäller då? Vilka är trovärdiga?"

...

Update: Svd.se skriver om sajten här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om lärosäten, smålandsposten, studenter, Webb 2.0, studentertyckertill.se

Knepig informationssitution på VXU

2009-01-14T09:33:00.004+01:00

SMP.se skriver idag om chefssituationen på informationsenheten vid Växjö universitet.

Bortsett från bakgrunden till det uppkomna läget är det ett knivigt läge med tanke på fusionsprocessen. Det är av yttersta vikt att det dagliga arbetet och fusionsarbetet samordnas professionellt. Det är inte läge att trampa vatten och se vad som händer - här krävs det "action" på ledarfronten.

Jag har fullt förtroende för mina kollegor på informationsenheten och önskar nu att vi alla får styrfart. Den 1 januari 2010 bildar vi ny myndighet och den formella organisationen är idag inte fastställd. Därför är det extra viktigt med trygghet i form av tydliga mål, klar arbetsfördelning, samordning och ledning allt eftersom Linnéuniversitetet tar form.

Läs även andra bloggares åsikter om växjö universitet, Linnéuniversitetet, smålandsposten, Ledarskap,

Mer input i marknadsföringsfrågan

2009-01-09T08:33:00.005+01:00

Det märks att jag har haft näsan i tangentbordet under hösten.

Den 6 december säger universitetskansler Anders Flodström i DN att universitet och högskolor borde samarbeta kring marknadsföring av utbildningsområden istället för "svårsålda" utbildningar. Att marknadstänkandet kan ha fått för stor betydelse, för även om en del lärosäten med framgång marknadsför sig, så var den totala ökningen av nya studenter mellan 2004 och 2007 blott 431 st (ca tre promille).

Så den totala ökningen på 431 studenter kostade, enligt mig lågt räknat, 170 miljoner kronor bara år 2007 (se förra inlägget). Kanske har Anders Flodström rätt? Har vi samma huvudman så borde vi koordinera marknadsföring och rekrytering för bästa gemensamma resultat. Men då måste signalerna från utbildningsdepartementet vara tydliga och det tycker inte jag att de är. Vare sig innan förra valet eller efter. Kanske klarnar budskapet ifall "självständiga lärosäten" blir verklighet. Vi behöver styrfart i den här frågan (och andra) annars blir det varken hackat eller malet. Och vi (statliga) informatörer MÅSTE diskutera hur vår roll och vårt yrke förändras i takt med de nya förutsättningarna. Vi arbetar inte blott med samhällsinformation längre:

Läs även andra bloggares åsikter om Forskningspolitik, lärosäten, Anders Flodström, Marknadsföring,

Länkcred till: Et in Arcadia Ego

En student för 2000 spänn...

2009-01-08T15:35:00.006+01:00

...är enligt artikeln 31% dyrare än för tre år sedan. Svenska universitet och högskolor satsade totalt 170 miljoner kronor på reklam/marknadsföring/rekrytering år 2007 enligt DN:s undersökning. Jag tror att det egentligen handlar om mer pengar eftersom de centrala kommunikations- och informationsavdelningarna inte alltid (- eller kanske sällan) har dunderkoll på hur mycket institutionerna lägger på sin utbildningsspecifika marknadsföring.

Jag undrar var break-even är för hur mycket en student får kosta? Hur långt skall vi med skattebetalares medel konkurrera med varandra? Vi har ju trots allt samma huvudman. Jag har inget emot att stimulera det lokala eller regionala näringslivet genom att upphandla reklambyråtjänster men jag efterlyser en diskussion kring de här frågorna. Vilka är vi och vad håller vi på med? Är det effektivt eller pengar i sjön?

Självständiga lärosäten skulle kanske ge en helt annan spelplan där profilering och marknadsföring, och givetvis prestation/resultat, skulle spela stor roll för ett lärosätes utveckling och framtid.

Läs även andra bloggares åsikter om Marknadsföring, Lärosäten, Staten, Forskningspolitik

Diskussion kring tredje uppgiften

2008-12-30T11:22:00.012+01:00

Jag upptäckte när jag pod-lyssnade på P1 igår att jag missat en spännande debatt om den tredje uppgiften. "Kort" återgivning där jag lånar lite från källorna som länkas:

Anders Mildner på Sydsvenskan ifrågasatte i somras, i inlägget "universitet, var god dröj", huruvida svenska forskare och lärosäten tar den tredje uppgiften på allvar. Svar kom
från bland andra Richard Gatarski på weconverse.com och Malin Sandström, doktorand som också hörs i nämnd podsändning.

Anders Mildner:

"Sedan kan du roa dig med att räkna tuten som ekar i din lur. För du kommer i nio fall av tio inte att nå den du söker. Det behöver inte bero på att personen i fråga har semester. Rätt ofta är han eller hon helt enkelt inte där.

Exakt var den lille forskaren befinner sig är inte helt lätt att utröna. Ingen vet. Och ingen kan svara, för alla andra på avdelningen är också spårlöst försvunna.

...

Som journalist står man då hur som helst där och förundras över hur lite den så kallade tredje uppgiften betyder för universiteten och högskolorna.

Journalistiken och akademin är två världar som inte förstår inte varandra – och det här problemet blir bara värre för varje år som går."

Richard Gatarski:

"För att gå rätt på sak så skyller jag på att även forskare styrs av hårdvaluta. Ingen cred ingen blogg skulle man kunna sammanfatta mina tankar.

...

Märk väl, Internet är onormalt i Högskoleverkets ögon. Så till Mildner och alla andra säger jag att så länge forskarna inte för cred, dvs karriär- och lönemässiga kliv, för bloggande så lär det inte hända så mycket. Samma sak gäller alla andra “nya elektroniska publiceringskanaler”. Jag använder citattecken för att förlöjliga det som redan borde vara ersatt av akademiska konverseringskanaler."

Malin Sandström:

"Något som många journalister sällan verkar beakta är att kommunikation med medierna ytterst sällan sker på forskarnas villkor. Som forskare får du inte välja när du blir kontaktad. Du kan sällan välja att svara när det passar dig. Du har lite eller inget inflytande över vilken ton och vilket sammanhang du blir förknippad med. Du kan inte förutsätta att reportern som kontaktar dig har lämplig bakgrundskunskap för att förstå det du säger. Blir du felciterad eller förvrängd har du oftast inget forum att få en rättelse i, och den tryckta texten kvarstår i år eller decennier.

Samtidigt som din personliga integritet och ditt goda namn är ditt viktigaste arbetsredskap. Är det konstigt att nyttan forskaren tror sig få ut av en kort telefonintervju inte alltid uppväger den antagna kostnaden?

...

Däremot har Mildner helt rätt i att en bra lösning på detta problem, från forskarens sida, är att kommunicera via bloggar istället för via medierna."

--------------------------------------------------------

Du måste läsa dig igenom debatten via länkarna ovan för att få ihop en egen helhetsbild. Det är en spännande diskussion som definitivt ligger i tiden. Speciellt när konkurrens och autonomi är ledstjärnor för dagens och framtidens lärosäten. Ett par reflektioner från min sida:

Det är befogade funderingar från Mildners sida och de väcker en del frågor. Vad kan vi kräva av forskare när det gäller tillgänglighet? Ska de förutsättningslöst utöva den tredje uppgiften eller enligt upparbetade konventioner som förenklar för både journalisten och forskaren? Det är väl inte självklart så att den tredje uppgiften bäst tjänas genom en 24 h telefonjour för all form av journalistik? Snuttifierad som djuplodad? Mildner menar att journalistiken och akademin är två olika världar men jag ser stora likheter. Inom båda världarna förekommer prestigefullkomliga kulturer med excentriskt egocentriska rötter i sina respektive frihetsbegrepp (journalistiska och akademiska friheten). Kanske krockar dessa världar lika mycket på grund av olikheter som likheter?

Gatarski säger det rakt ut. Cred är allt. Kanske är det dags (om det inte redan finns) för en bloggportal för forskning/forkare som genom en väl uttänkt formel kan ge cred i form av ranking? Ranking är hett och en viktig form av cred. En bloggande forskarsfär kan även mer fristående från redaktioner ge varandra cred genom länkning o s v. Kan det få legitimitet? Över tid - kanske.

Jag förstår Sandström när hon invänder mot snabba telefonsamtal och svar som skall ges utan insikt i reportagets helhet. Men det går inte att kräva hängslen och livrem. Någon annan poängterade att samma villkor gäller alla som i någon form intervjuas av media. Jag tror till skillnad från Sandström (podsändingen) att hierarkierna inom akademin spelar roll för vem som bör (får) säga vad i radio, tidningar och TV. Återigen - det handlar om cred.

Jag vill avslutningsvis, i detta långa inlägg, påstå att svenska lärosäten kunde göra ett mycket bättre jobb när det gäller den tredje uppgiften om vi prioriterade den högre. Nu är den ett ständigt dåligt samvete. Nummer ett till tre på priolistan är studentrekrytering (och marknadsföring). Övriga viktiga arbetsuppgifters placeringar är flytande och hanteras med en brandmans säkra hand. Jag tycker att en seriös rannsakande diskussion vore på sin plats. "Hur skall arbetsrollen se ut för oss informatörer på statliga myndigheter när vi skall leverera både marknadsföring (reklam) och information till det omgivande samhället och samtidigt bibehålla trovärdigheten?".

------------------------------------------------------------------

Ytterligare länkar:

http://w2.sydsvenskan.se/mildner/2008/07/02/forskare-vs-journalister/

http://vetenskapsnytt.blogspot.com/2008/07/journalister-vs-forskare-svar-till.html

http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_medierna_080809120055.mp3

http://w2.sydsvenskan.se/mildner/2008/08/11/hur-man-bast-overvarderar-sig-sjalv/

Läs även andra bloggares åsikter om SvD, Malin Sandström, Richard Gatarski, forskning, Kommunikation, Marknadsföring, Tredje uppgiften

Gott slut och Gott nytt...

2008-12-30T09:12:00.002+01:00

Ut med det gamla och In med det nya!

Ett år och ett knappt tjugotal inlägg senare ser jag tillbaka på bloggåret. Jag är mycket en inspirations- och visionsmänniska. På eller av, har både min fru och en del vänner påpekat. Det är en styrka och ibland en svaghet. Generellt har jag god disciplin även de dagar inspirationen fattas mig. Men bloggen visar tydliga tecken på att ta stryk.

Därför har jag nu funderat ut en plan. Framledes kommer jag att skriva i två bloggar. Den här som renodlas för mina yrkes- och områdesämnen som t ex ledarskap och kommunikation generellt och i statlig och offentlig tjänst, utbildnings- och forskningsfrågor. Den andra bloggen kommer att stå för vision, inspiration och passion. Där bloggar jag om sånt som inspirerar mig som yrkes- och privatperson och där hoppas jag kunna inspirera andra. När tiden är inne så publicerar jag webbadressen här.

Med hopp om ett gott kommande år och en god avrundning på det ännu pågående önskar jag dig.

:)

Självständiga lärosäten - släpp lärosätena loss det är marknadsekonomi?

2008-12-09T13:41:00.005+01:00

En SOU, "Självständiga lärosäten", beställd av utbildningsdepartementet presenterades igår och ligger ute på regeringskansliets webb.

Kortfattat presenteras den så här:

----------------------------------------

Utredningens förslag kan sammanfattas i tio punkter:

Universitet och högskolor upphör att vara statliga myndigheter och ges i stället en ny offentligrättslig organisationsform. Den nya modellen förankras i en ny lag om självständiga lärosäten, som från den 1 januari 2011 ersätter högskolelagen. Reformen stöds också av ändringar i regeringsformen.
Lärosätena bestämmer själva sina egna strategiska program och vetenskapliga profiler. De utgör juridiska personer, vilket bl.a. innebär möjlighet att motta donationer, äga egendom, själva eller med andra bilda bolag och stiftelser, engagera sig i studentbostäder och forskarbostäder samt samverka med företag, myndigheter och andra svenska eller utländska lärosäten.
Den statliga finansieringen fortsätter som tidigare, men relationen mellan staten och lärosätena baseras allt mindre på normgivning och allt mera på fleråriga avtal. Regleringsbreven upphör. Lärosätena fortsätter att stå under tillsyn av bl.a. Högskoleverket, JO, JK och Riksrevisionen. Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut.
Förutsättningar skapas för ett starkt akademiskt ledarskap inom varje lärosäte, samtidigt som de anställdas och studenternas möjligheter till inflytande och självständigt arbete tryggas. Varje lärosäte ska ha minst ett kollegialt beslutsorgan med majoritet av lärare och forskare. Studenterna ska vara företrädda på alla nivåer.
Personalen upphör att vara statsanställd, men det sker inga ändringar i fråga om anställningstrygghet och pensionsvillkor. Lärosätena fortsätter att hantera sina arbetsgivarfrågor genom Arbetsgivarverket.
Flertalet ledamöter i lärosätets styrelse och ordföranden ska komma utifrån. Dessa utnämns av regeringen efter nomineringar av en valberedning, som utses av det kollegiala beslutsorganet (eller de kollegiala beslutsorganen, om de är flera). Andra ledamöter i styrelsen utses av lärarna respektive studenterna.
Rektor anställs av styrelsen efter interna konsultationer inom lärosätet.
Högskoleförordningen upphävs, men några av dess bestämmelser behålls i den nya lagen. Examensordningen och vissa tillträdesregler kommer även i fortsättningen att meddelas i förordningsform. Genom en särskild införandelag blir det även möjligt att intill 2015 bibehålla ett antal nu gällande förordningar.
Ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll ankommer i första hand på lärosätena själva. Uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn utövas av Högskoleverket. Ökad vikt läggs vid resultatinformation till studenterna, liksom till statsmakterna och andra intressenter.
Aktierna i Akademiska Hus AB överförs från staten till ett nybildat holdingbolag, som ägs gemensamt av samtliga lärosäten. Två syften med denna överföring är att ge lärosätena en egen kapitalbas som (1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och (2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. Akademiska Hus AB bibehålls dock intakt och dess avkastning används på det sätt som ägarna finner lämpligt.

----------------------------------------

Det kan, om jag uppfattar saken rätt, röra om rätt mycket i grytan. Givetvis går det att fortsätta att vara lärosäte på ungefär samma sätt som hittills. Men det skapar även förutsättningar för att agera mer försigkommet och ta för sig av de nya möjligheterna. Min gissning är att ett par lärosäten kommer göra det förstnämnda, ett gäng något mittemellan och de flesta det senare.

Om det här proppas och klubbas på kort tid så står vi plötsligt i en situation där resultatet räknas och vi måste bli bättre på att lyssna till vår marknad. Kanske måste "fri akademi" definieras och avgränsas för att inte, likt en stor öm och godtycklig tå, sänka hela utvecklingen. En del av grundutbildningen kanske inte längre kan vara tätt tvinnad med den lokala forskningen utan istället en välavvägd och av näringsliv och samhälle efterfrågad kompetenskomposition, men av konservativa skulle kallas "födkrok". Som om det skulle vara något fult. Kanske är det i framtiden en av flera förutsättningar för att kunna bedriva fri och/eller beställd forskning.

Är det här bättre för forskningen, studenterna, näringslivet, samhället och de anställda? Jag tror det.

Läs även andra bloggares åsikter om Akademisk frihet, lärosäten, Universitet, HSV, Regeringen, Utbildning, forskning, utbildningsdepartementet

Kväde möter kväde

2008-11-13T17:00:00.003+01:00

Jag skulle vilja återknyta till ett drygt år gammalt inlägg som bl a innehöll följande egenhändigt snickrade kväde:

Med löfte om frihet, bakbunden - snöpt.
Kreativiteten; morot - bakom kulissen rutten.
Inte bruten men till foglighet stöpt.

Nu återkopplar jag med ett kort kväde ur Röde Orm av Frans G Bengtsson. En episod där Toke, efter en kisspaus mellan fyra ögon, vid kungens jul-gille slagit ihjäl en översittartyp, kallt konstaterar:

Det tog sin tid, men nu har han pissat färdigt.

Så känns det. Och det räcker.

Snacka om relationsskapande marknadsföring...

2008-11-07T13:02:00.003+01:00

Utan vidare tangenttryckande vill jag skicka dig vidare till Bisonblog.se och inlägget om Obamas flickr-konto.

Trevlig helg. :)

Facket tycker till och SMP.se kör med Twingly

2008-10-20T15:02:00.004+01:00

SACOs ordförande och vice ordförande på Växjö universitet tycker till om fusionsprocessen i Smålandsposten. Det är gott och väl att fusionen diskuteras men jag önskar att det var än mer diskussion och högre oktanhalt i drivet. Debattinlägget har inte fått någon kommentar på SMP.se och inte heller har jag sett något svar på rektors blogg. På den senare har för övrigt kommentarsfrekvensen doppat och jag kan bara anta att det beror på att Johan inte besvarar kommentarerna ofta nog.

Ett ljus i webb 2.0-dunklet (i de Småländska skogarna) är att SMP.se nu äntligen använder sig av Twingly. Kanon tycker jag som nu hoppas att Johan, Agneta och andra i fusionsprocessen testar de kraftfulla sociala medieverktygen och utbyte av samt respons på innehåll (s k interaktion).

Spännande.

Sockenrådets blogg ser dagens ljus

2008-09-24T07:04:00.004+01:00

Undertecknad är engagerad i Gemla-Öja Sockenråd och igår förvandlades den tidigare statiska hemsidan till ett bloggbaserat infonav för boende och inflyttsintresserade.

Det ska bli spännande att se om verktyget (Wordpress) och dess möjligheter kommer göra någon skillnad för användarnas beteende.

Silja Line sponsrar ett mord (?)

2008-09-22T07:52:00.006+01:00

Marknadsföring är kommunikation. Vad skickar det för signaler?

Här är en screenshot från Aftonbladet.se igår. Jag låter den tala för sig själv.

Töväder i sikte?

2008-09-19T13:00:00.002+01:00

Magnus Thorén på byrån Rewir skriver om myndigheter och varumärken på Rewirs webb. Inte alls oävet om än inte häpnadsväckande. Bland annat menar han att:

"Myndigheter som inte kan tydliggöra sin viljeinriktning och inte aktivt kan kommunicera målbilder kommer att få låg acceptans för sin verksamhet."

Även om det främst är polisväsendet som exemplifierar myndighetssfären i inlägget så tycker jag att delar är applicerbara reflektioner även på högre lärosäten. Man får minnas att Rewir inte ogärna söker kunder inom det offentliga och det kanske ger en diplomatisk ton. Demokratifrågan är hur som helst enkel att relatera till:

"Myndigheternas egen försiktighet är inte bara ett kommunikationsproblem - utan en utmaning för vår demokrati."

Det får vara lite helggodis för dig som känner att dylikating är värda att fundera kring. Annars kan du spara läsningen till på måndag.

Trevlig helg.

Reflektioner kring digitala moln

2008-09-08T15:35:00.003+01:00

Efter en liten E-postdiskussion på jobbet kring Fredrik Wass reportage i Fokus om sociala medier skickade jag några reflektioner till skribenten. Och han reflekterar idag kring reflektionerna på sin Bisonblog.

In och kika!

Signalsystem

2008-09-08T11:11:00.003+01:00

Ett trafiklyse som lyser rött är ofta irriterande. Även om man vill köra accepterar de flesta signalen och inväntar förändring. Lyser det grönt är allt däremot frid och fröjd. Måhända kastar man ett extra öga åt sidan för att försäkra sig att ingen fara hotar den tilldelade gröna friden. Ibland blinkar det gult och då skall man falla tillbaka på trafik-kriskommunikationens grund: vägskyltarna. I värsta fall är det den vedertagna "högerregeln" som avgör. Det gula blinket är ändå en signal om än frustrerande. "Ur funktion, you're on your own, på obestämd tid."

Det värsta är ett trafiklyse som inte lyser. Vad ger det för signal? Nåt säger det väl? "Jag är för fin för att slösa mitt diodsken på dig, pucko" eller "Gör lite som du vill, kanske.". Det går att gissa sig till en mängd budskap djupt dolda i de slumrande hålorna.

Ovisshet är skit. Och att inte skicka någon signal är ändå att signalera, är att försätta mottagaren i ovisshet. Som chef eller ledare är det viktigt att ha ett tredje öga som uppfattar utifrån hur man sänder eller inte sänder signaler. Att försätta medarbetare och anställda i ovisshet, medvetet eller omedvetet, är inte ett gott ledarskap.

Deltagande som statlig affärsidé?

2008-09-01T13:12:00.005+01:00

Idag läser jag om två platser på webben som är varandras motparter i det mesta.

På Växjö universitet börjar rektor idag att blogga (vilket jag tycker är kanon och inte en dag för tidigt). Dock sker det med handklovarna på för läsarens del eftersom kommentarsfunktionen är låst till inloggade anställda och studenter. Man kan argumentera för att dessa två grupper är själva huvudmålgrupperna och därför är det bäst att utforma interaktiviteten på detta vis. Men det perspektivet känns bräckligt.

Den totala motsatsen skriver Fredrik Wass om på Internet World idag. Moderata ungdomsförbundet släppte nyss sin nya sajt Muf.se där konceptet är att innehållet skall genereras av besökarna, oavsett politisk färg. Så här säger Niklas Wykman, förbundsordförande, till IW:

"– Du äger inte kommunikationen på nätet. Det gäller att skapa en plattform som handlar om att både skapa och sprida information. Förut var vår sajt exkluderande mot dem som inte var moderater, nu ska du kunna vara ”moderat för en dag”. Sajten gör ingen skillnad på om du är vänsterpartist eller moderat, säger Niklas Wykman."

och

"– Vi vill inte ha fem personer som uppdaterar. Vi vill ha 5000."

Jag är av den fasta övertygelsen att vi på Växjö universitet och det blivande Linneúniversitetet behöver diskutera och finna former för hur vi ska använda webben till vår och våra medparters fördel i en mängd avseenden. Initiativet från rektor Johan är positivt men för mig drunknar intentionen i de signaler bloggen sänder ut i form av begränsing i deltagandet.

Linnéuniversitetet och framtiden

2008-08-29T07:10:00.004+01:00

Att fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar inte har fått spaltmetrar i världspressen är förståeligt. Sammansmältningen kommer att gå under namnet "Linnéuniversitetet" och efter ett formellt riksdagsbeslut nu i september skall fusionen genomföras fram till den 1 januari 2010. Snabba puckar, tufft jobb och en värld full av möjligheter.

På senaste webbrådet (på vxu) hade vi en spännande diskussion om sociala medier och Linnéuniversitetet. Kontentan av diskussionen uppfattade jag som att fler än färre tycker att Linnéuniversitetet redan från början skall vara etablerat på webben på ett sätt som få eller inga svenska lärosäten har varit hittills. Ett embryo till hur det här skall ske diskuterades fram och skall dras den formella vägen först, d v s fråga rätt instans om det är OK att öppna upp en fullt transparent diskussion i frågan eller frågorna rättare sagt. Reservplan finns ifall svaret blir ett kantigt "nej". Det var ett inspirerande möte som jag säkert får anledning att återkomma till.

I samma anda har jag och Carin på Delta Garden börjat diskutera ett projekt för relationsskapande studentrekrytering via social media. Grymt spännande där fler intresserade är välkomna att ta del (skicka ett mejl). Delta Garden är för övrigt delarrangörer, med bl a Interactive Institute, för workshopen Participatory Academy som hålls vid Växjö universitet den 12 september. Här kommer t ex Fredrik Wass (bisonblog.se) att prata nättrender och givetvis ska jag dit och suga åt mig som en svamp. Gött.

Nu är det snart helg och här är lite fredagsgodis:

Fredrik Wass reportageserie i Fokus

Obama fortsätter se framtiden i bloggar

Back on track (?)

2008-08-25T11:35:00.002+01:00

Tillbaka på jobbet och laddad.

Utmaningarna framöver stavas i de flesta avseenden: F U S I O N. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar skall bli Linnéuniversitetet (läs mer här: www.nyttuniversitet.se). En fantastisk räcka möjligheter och givetvis a load of farthinder. Det blir säkert en del om detta här framöver så jag fördjupar mig inte i detaljer idag.

Det är helt enkelt skönt att vara igång igen. Med ansvar, mandat , förtroende från chefen och om förhandlingsguden vill en reviderad lön med en fet retroaktiv slant.

Pappaledig

2008-04-02T23:08:00.003+01:00

Jag vet att det är politiskt inkorrekt att säga "Jag är pappaledig". Det heter ju föräldraledig. Men nu är det på det viset att jag är pappaledig. Inget annat. Andra dagen av denna spännande metamorfos har passerat och det går rätt bra. Är en smula defensiv när jag får förslag från blivande frun - men det skall, om beräkningarna stämmer, vara på övergående.

Jag kikar på nya verktyg för att blogga framledes. Funderar på typepad som jag hört en del bra om. Min tanke är att på allvar dyka in i webb 2.0 och dess förhållande med staten. Vad finns det för möjligheter egentligen. Staten måste ju med fördel kunna ägna sig åt "corporate storytelling" eller motsvarande? Tåget har i mångt och mycket gått för Växjö universitet. Med det menar jag att plocka billiga PR-poäng med liten insats á la Svenska Institutet. Dock tänker jag mig en satsning för att åter ligga i vinnarhålet till hösten, när jag är tillbaka.

En kul hållpunkt nästa vecka är ett möte med Expansiva Växjö och diskussion kring just sociala medier. Det ska bli kul. Återkommer om det.

Stig

2008-03-06T21:01:00.003+01:00

För ett par veckor sedan ställde en jobbarkomis in skorna. Det kändes och känns jävligt hårt. Stig var en ödmjuk, glad och jäkligt skön kille som närmade sig pension. Vi pratade ofta om webb 2.0 och marknadsföring och vad det kan komma att tillföra statlig verksamhet. Men lika ofta pratade vi om annat.

Jag och många med mig kommer sakna Stig.

Holstein

2008-03-06T20:56:00.002+01:00

Johan Staël von Holstein var på universitetet och körde en lunchföreläsning idag. Det finns något väldigt befriande med eldiga och kompromisslösa människor. Föreläsningen var en kick för det entreprenöriella jaget. Riktigt häftigt.

I övrigt så kör jag överlämning till min efterträdare och laddar för nystart till hösten. Då ska bloggandet upp på agendan igen. Jag räknar med att det ska finnas både tid framför burken och tid för att använda hjärnan till något konstruktivt igen. Najs.

Mars ut sen är det heltid som pappa.

Ljuset...

2008-01-24T09:15:00.000+01:00

Ibland får man en glimt av ljuset. Jag fullständigt badar i ljus. Det är lyxigt.

Snart har jag fullgjort min tjänstgöring på centrala informationsenheten och återvänder till (fast anställning!) Ekonomihögskolan (d v s ekonomiinstitutionen). Jag känner mig laddad med både energi, ny erfarenhet och goda idéer. Dessutom med ett jävlar anamma som är lättare att ikläda sig när man har lite anställningstrygghet, ser långsiktigt och plötsligt får anledning att kunna välja strid, då det skulle behövas.

Strunt i ovan nu för det 1 april går jag på föräldraledighet (gillar det politiskt inkorrekta "pappaledighet" bättre). Snacka om att bada i ljuset. Dessutom i början av tunneln. Det ska bli en grym resa. :)

Som grädde på moset skall här ingås ett förbund. Jag ska gifta mig i maj. Med världens bästa böna och mor till min dotter. Snacka om flodljus. :)

Peppar, peppar...

Statssekreterare i glashus?

2007-11-02T10:29:00.000+01:00

Jag måste ovetande, helt selektivt, ha missat hela hångelchocken som rasat i medierna senaste veckorna. Sakta har historien dock ätit sig in i mitt medvetande. Melin på Aftonbladet tycker att journalister ska granska makten - inte kyssa den. Jag undrar ett antal saker.

Hur ska man kunna undgå att smaka på det man granskar?
Finns det något förtroende kvar att förlora. För någon av parterna?
Är det en kyss? Är det inte en makt som helt enkelt konsumerar en annan?

-----------------------

I helgen blir det umgänge med familj och vänner, fix med kåken samt hockey. För första gången skall jag kika på Växjö Lakers. Enligt min hockeygillande vän Marcus ska det vara något utöver det vanliga. Vi får välan se.

Trevlig helg.

Andra bloggar om: Melin, Aftonbladet, Reinfeldt, Statssekreterare, Schenström, Helg, Växjö Lakers

Slutylat

2007-10-23T10:33:00.000+01:00

Då var det dags att ta tag i situationen.

Just nu arbetar jag febrilt med att få färdigt rekryteringsmaterial till höstens mässor. Ett skoj men krävande jobb då det innebär mycket möten med reklambyrån och såklart avstämningar internt - en masse.

Parallellt med detta driver jag projekt med två utbildningskataloger och en upphandling. Stimulerande så det förslår - feltolka nu inte detta för ironi. Utmaningen är att hålla rull på allt trots att vägen är full av fartgupp. Tjusningen när jag lyckats manövrera något i hamn i den snåriga terrängen är svårslagen.

Häromdagen hade jag ett stimulerande samtal med en kollega om det jag tidigare bloggade om så flitigt. Frågor som "hur fungerar sammhällsinformation idag" och "vad är en statlig informatörs uppgift" granskades konstruktivt. Jag är definitivt för att informationsavdelningar för en levande diskussion kring detta. Det är för mig fortfarande oklart huruvida statliga verk och myndigheter följer marknadsströmmen eller har en plan när det gäller sättet att kommunicera.

För övrigt arbetar jag på en pitch hur vi skulle kunna arbeta med webben (sociala medier). Om vi agerar inom ett år kan vi kamma hem grymt "billiga" (läs "prisvärda") vinster eller resultat. Jag återkommer i den frågan.

Nu är det lunchdags.

Kluven tunga eller flera tungor?

2007-10-08T08:28:00.000+01:00

Det är lätt att inse att min sporadiska närvaro bloggledes samt den något dramatiskt dystra tonen på sistone antyder en bitter, knäckt eller kanske gnällig Erik. Men så är icke fallet.

Jag gillar att vara naiv (om än i daglig kontakt med erfarenhetsmassan som jag släpar runt på). Naivitet ger nämligen möjlighet till flera saker. Tron på människan. Tron på organisationen. Möjligheten att ställa frågor som ifrågasätter det som känns vedertaget. Trots att det inte är helt smärtfritt att vara bärare av egenskapen "naiv" så menar jag att det är värt mycket att kämpa för att behålla den.

Man behöver inte vara godtrogen för att man är naiv. Man behöver heller inte vara dum. Om man är transparent och har svårt för att inte vara ärlig så tycker jag att det är en bra egenskap att vara naiv.

Ibland känner jag att det är klokt att förtydliga detta. T ex för min arbetsgivare. För att poängtera att jag inte är godtrogen eller dum förklarar jag hur jag fungerar:
"Det är, tack vare min naiva sida, ganska lätt att vinna min lojalitet. Har man gjort det så har man en stark, engagerad och dedikerad medarbetare. Om man istället, vilket inte är helt lätt, missbrukar och förlorar min lojalitet så är det mycket svårt att vinna den igen."

För att avsluta i gåtfull ton vill jag citera (som jag minns det) ett gammalt favoritdatorspel - Sid Meiers Pirates!:

"Sail ho! There is a sail on the horizon!"

Inte utan min integritet

2007-09-25T22:02:00.001+01:00

När förlorar man den?

Om jag talar i kod i detta inlägg beror det på att min Enigma är i bruk. Väggarna här har öron.

Med löfte om frihet, bakbunden - snöpt.
Kreativiteten; morot - bakom kulissen rutten.
Inte bruten men till foglighet stöpt.

Hushållsnära tjänster?

2007-09-10T08:12:00.000+01:00

Idag är jag trött och en smula lättirriterad. Nattsömnen blev störd och bilen gick inte igenom och måste nu ombesiktigas. Därför känns det skönt att jag har en egen klagomur dit jag kan vända mig även när jag inte har något att säga om staten, webb 2.0 eller inspirationskickar.

Klockan ett inatt ringde det på dörren. Då hade jag knoppat i en dryg timme. Kanske hade jag precis närmat mig djupsömnens domäner - om inte annat kändes det så när den andra kaskaden av ringningar ekade genom kåken. Vilda, vår boxertik, skällde osäkert på dörren (du vet hur det låter, Wassen). Jag for upp på sömndruckna ben och hoppades att sju månader gamla Matilda skulle sova igenom detta nattliga trauma. Väl vid dörren tände jag ytterbelysningen och försökte kika ut genom det frostade sidofönstret.
"Vem är det?" rosslade jag.
Svaret kom på momangen men var ohörbart.
"Va?!" skallade mitt irriterade genmäle.
Samma ohörbara kvinnoröst mumlade något på andra sidan dörren.

Med ena handen höll jag tillbaka min nu ganska taggade hund och med den andra öppnade jag dörren. Där stod en stereotyp hemtjänstarbetare (jag har själv varit en) och frågade, på bred småländska, efter vår granne. Gubbsurt pekade jag på det upplysta grannhuset och hänvisade henne dit. Med en snabb ursäkt jäktade hon vidare bärandes på en tung väska.

Jag återvände omtumlad och knappt vaken till sovrummet. Matilda hade inte vaknat men Titti däremot var nyvaket skakad. Vi pratade en stund och somnade sedan om. Men det blev en natt med lätt sömn och konstiga drömmar. Allt för snart var det dags att besiktiga bilen. Tvi vale för ojämn bromsverkan.

Inspiration via magkänsla

2007-09-07T12:35:00.000+01:00

Igår gjorde jag ett mycket lyckat studiebesök! Lyckat i flera avseenden. Efter ett intressant telefonsamtal med Niklas som bland annat pysslar med podcasting satt jag vid mitt skrivbord, fylld av en magkänsla. Niklas företag huserar i nybyggda hus Delta på campus och jag har rätt länge tänkt att jag måste dit och kika. Efter att vi lagt på gjorde sig en ihärdig magkänsla hörd.

"Erik, du ska knalla ner till Delta nu.".

På tredje våningen, på kajen vid kuskapskanalen, klev jag in tio minuter senare. Niklas såg lite förvånad ut men tog artigt på sig rollen som ciseron. Hunden Bobbo fick hålla ställningarna för firman "On the Fly Medias" räkning. Resan som vidtog här är svår att återge eftersom den var ett inspirationsrus. I första rummet satt redaktionen för Digital Life, vilka jag har en tämligen obskyr koppling till. I nästa fanns min gamla arbetsgivare Drivkraft och ytterligare ett snäpp längre in satt min f.d. kollega Carin som nu driver projektet Delta Garden. I samma rum fanns Helena som är Studio Director för Interactive Institute och vilken jag träffat vid tidigare tillfälle. Det kändes som att jag hade halva mitt kontaktnät i en korridor. Pricken över "i" landade när jag skulle göra sorti. Där fanns även min hund Vildas systers matte Louise som arbetar som säljare för MTG och Rix FM. Vi konstaterade rätt snabbt att hon kommer jaga mig för fullt framöver.

Inspirationskicken kom sig av samtal med Niklas, Carin och Helena. De arbetar med sociala medier, ung kommunikation och utvecklingsprojekt. I min nuvarande arbetsroll är det lätt att glömma bort den "fria" eller "kreativa" sidan som sedan får utlopp hemma istället. På tredje våningen i Hus Delta blev jag påmind om att det finns arbetsplatser där även detta utrymme finns.

Det är såna här upplevelser som gör att jag hyllar magkänslan. Lyssna till den. :)

Tack och trevlig helg.

Motionera och blogga - en metafor (?)

2007-08-29T15:06:00.001+01:00

När jag får mina motionsryck brukar det vara med full inspiration. Det kan pågå flera veckor och i sällsynta fall flera månader. Sedan kommer ett avbrott i stil med en förkylning och efter det kan jag knappt inspirera en hund att jaga en boll.

Semestern blev blogg- och nästan datorfri. Sedan dess har jag haft svårt att inspireras till att komma igång igen. Därför är det en mycket medveten strategi att skirva om just detta. Kanske lossnar det då?

I mitt nya jobb som informatör med marknads- och rekryteringsansvar på informationsenheten vid Växjö universitet är jag lite väl insatt i de ämnen jag tidigare skrivit om. Kanske är det därför jag har svårt att hitta ett åkspår? Det är en sak att diskutera transparens och en annan att praktisera.

Jag skall fortsätta att söka inspiration.

Utbildningssverige och konjunkturen

2007-08-13T14:38:00.000+01:00

Tillbaka från semestern tar jag ett par djupa andetag och sonderar mejlbox, projektlista och annat spännande. Efteranmälningarna rullar på vilket är bra - det visar att vi gör ett bra jobb ad-hoc.

Idag är det nämligen på det viset att man kan vänta med att söka utbildning för de flesta lärosäten står med öppna dörrar större delen av läsåret. Det känns inte värdigt men måste tas för en värdemätare. Vi måste kunna vara attraktiva även under högkonjunktur.

Jag tycker att det är bra med fingervisningar om nationella ambitioner för utbildningssverige. Att vi inte ska ha flest universitet utan få riktigt bra. Att vi ska ha internationellt konkurrenskraftig forskning på dessa universitet och en j-vligt bra grundutbilding på våra högskolor. Det är bra att vi går mot tydliga riktlinjer. Det är också typiskt svenskt att vi gör det när pendeln redan svängt precis som vi senaste 300 åren rustat för krig när man blåser "faran över".

Jag vill arbeta i en proaktiv och företagsam organisation med uppdragsgivare som ger tydliga besked. Utbildningssverige kan bli ett flaggskepp igen.

Andra bloggar om: Utbildning, Konjunktur, Politik, Samhälle, Universitet, , Högskola, , HSV,

"Jajjad" - ett case kring bloggpåverkan

2007-07-12T08:34:00.000+01:00

Mitt inlägg om Jajja och deras fattiga marknadsföringmetoder förra veckan var mest ett surt konstaterande. Dock måste jag erkänna att det allt kom lite lägligt eftersom jag inte kommit loss att skriva på ett tag och det faktum att även jag blivit jajjad gav mig stoff. Rubriksättningen på inlägget visade sig slående. Uttrycket "att bli jajjad" spred sig i de delar av bloggosfären där man engagerade sig i frågan. Det blev en ledande rubrik på Knuff.se och nu har IDG.se och IT24.se skrivit om det också.

Det känns häftigt att bevittna bloggpåverkansprocessen och se att genomslaget kan vara så stort. Det var åtskilliga bloggare som skrev om Jajja och ett par som var extra drivande (se länkarna nedan). Som jag nämnde ovan blev mitt inlägg mest ett konstaterande men rubriken bidrog med en lättanvänd sarkasm eller satirisk värdering om man så vill.

På webben kan kommunikationen slå helt fel om man underskattar användarna. Det finns det åtskilliga nyligen statuerade exempel på (t ex Metrobloggen och Unilever). Det är dock oklart i fallet Jajja vad effekten blir av den negativa uppmärksamheten som skapats. Oavsett vad en analysexpert skulle anse så menar jag att man måste skaffa större förståelse för hur våra sociala medier fungerar innan man som företag eller organisation försöker exploatera dem. Transparens och ärlighet tror jag bär längst. Jag tycker att det är häftigt att se statliga Svenska institutet ta ut svängarna med bloggar, Second Life och flickr.com och jag önskar driva en liknande linje själv. Men nu är det dags för semester.

På återseende.

Länkar:

Andra bloggar om: Jajja, Marknadsföring, Webb 2.0, Bloggosfären, Sociala medier, PR,

Utvecklas eller stagnera?

2007-07-06T06:35:00.000+01:00

Det här är en reflektion kring nyheten att A-kassorna varslar om höjda avgifter till hösten. Jag vill knyta ihop detta med fackens höjda avgifter och agerande under den gångna perioden. Min ambition är även att knorra till inlägget med en brasklapp om ett signalsystem som det inte krävs en examen för att uppfatta.

När jag hörde om Alliansens linje angående fackens avgifter och slopade statliga subventioner så kändes det kluvet. Å ena sidan kändes det skrämmande å andra sidan kändes det helt rätt. Vaddå helt rätt, kanske du undrar? Jo, det slog mig att det här är en ypperlig chans för facken att ta ansvar för sin roll i samhället och gentemot medlemmarna. Att istället för att enbart kriga för en position man tillskansat sig - utvecklas och hitta tillbaka till kärnverksamheten. Jag är helt övertygad om att svenska fackförbund idag arbetar med en massa spännande projekt och sidospår som är rätt offside. Om man rannsakade sina verksamheter och strukturerade om dem så att man gör "rätt" saker på "rätt" sätt så finns det garanterat en formula där medlemsavgiften kunde sänkas för egen maskin. Vilken respekt skulle inte det ge hos medlemmarna? Vilka signaler sänder det till medlemmarna att man inte gör det? Vill medlemmarna betala för fackets lobbyistvecka i Almedalen, är det för medlemmarnas bästa som miljontals kronor läggs på marknadsföring och är det medlemmarnas intresse man försvarar på konferensresan till Helsingfors? Vad är fackens reella uppgift? Gör man rätt saker till rätt pris för medlemmarna? Vad skickar man för signaler?

A-kassefrågan är på väg åt ett liknande håll. Vad sänder följande resonemang för signal (?):

"Vi har tappat 5000 medlemmar. Därför måste vi höja avgiften för de som är kvar."

Jag inser att jag kan bli retoriskt slaktad av de som är mer insatta i sakfrågan eller i de som har koll på hur A-kasseekonomin faktiskt fungerar. Men frågeställnigen är legitim: Vad skickar man för signaler när man inte ser över sin verksamhet utan bara klagar samtidigt som man höjer medlemsavgifterna?

Vi står inför samma dilemma i universitets- och högskolevärlden. Söktrycket är lågt och ekonomin är tajt. Vår ekonomi baserar sig på sätt och vis också på "medlemsavgifter" fast under andra postnamn. Vi måste också (i mina ögon), se till att vi gör rätt saker till rätt pris så att vi når ett resultat som är tillfredsställande samtidigt som det skickar en tydlig och stark signal till våra anställda, våra medlemmar samt vårt omgivande samhälle.

Det är under perioder av snålblåst som man får (möjligheter att) visa karaktär.

Relaterat:

Andra bloggar om: Med, Kommunikation, lemmar, Politik, Rannsaka, Samhälle, Universitet, åtti-tjugo, PR, , signalsystem,

Även jag har blivit "Jajjad"

2007-07-05T16:06:00.000+01:00

Genom fejkade kommentarer sprider ett eller flera företag sina länksajter över bloggosfären. Trist och ruttet. Det är signaturerna Katarina och Joanna som är vanligast. Jag har drabbats av Joanna och Charlotte: se följande kommentarer.

Joanna & Co: Hoppas ni tjänar dåligt med stålars och trevlig sommar!

Uppdatering:
Bloggosfären glöder av diskussionen kring Jajja och dess fejkade kommentarer.

Ett grymt bra initiativ hittar du på Nikke Index. Ett försök att samla ihop de bloggar om “drabbats”. Jag tycker att hela processen är ett intressant marknadsföringscase som gått fel. Lite som Metros pengabloggande. Man använder helt naivt (läs missbrukar) en kanal som med sina sociala premisser och egenskaper aktiverar ett immunförsvar och snabbt utgör ett hot för avsändaren.

Tommy Pettersson, teknikchef på Jajja, som urskuldat sig offentligt får gärna kommentera på min blogg också. När du ändå gör det Tommy, kan du inte tala om hur gamla Joanna & Co är och hur mycket de tjänade per kommentar. Det var väl ändå inte fråga om barnarbete?

Relaterat:

Fler länkar:

Andra bloggar om: Jajja, Spam, Kommentarer, Bloggosfären,

Over the top

2007-07-05T07:48:00.000+01:00

Arbetstoppen är passerad och nu byts kvantitet mot kvalitet. Det är skönt att sitta på jobbet och ingående reflektera över det som görs. Det är annars väldigt tomt här - semestern har skördat en mäktig frånvaro.

- Tomt fikarum och regn

Så här i sommarbruset vill jag tipsa om lite intressanta artiklar:

Copyrightfall i Second Life leder till rättegång (TechCrunch)

Robert Scoble tipsar om InCase (Scobleizer)

Richard Gatarski om skönheten i social marknadsföring (weconverse.com)

I övrigt önkar jag dig en härlig sommar. Det blir lite sporadiskt med bloggandet nu när det är så härlig väder. Gött att se att det finns folk som ser positivt på regn.

Andra bloggar om: Sommar, Semester, Regn, Jobb, Tomt, Kvalitet, Länkar

Apropå statlig identitetskris

2007-06-29T08:03:00.000+01:00

På väg till jobbet i bilen nu på morgonen hörde jag på SR P1 att Svenska spel lanserar en ny metod för att komma ur spelberoende. Det ringde en klocka om Svenska spels nya sajt "spelalagom.se".

Min hjärna började mala. Jag skriver till och från om myndigheters krisartade förhållande till sitt "jag" eller sin identitet nu när marknadsföring har blivit en stor post i var budget. "Det finns paralleller att dra.", påpekade min hjärna morgontrött samtidigt som jag pulserade igenom en av otaliga rondeller.

Det blir dock ingen harang kring detta utan ett visualiserande "apropå" som rubriken antyder ovan. Trevlig helg!

Sajten spelalagom.se

Svenska spels sajt

Andra bloggar om: Staten, identitet, samhälle politik, Kommunikation, signalsystem, koko

Konkurrens och felmarginal

2007-06-27T09:37:00.000+01:00

För de 23 lärosäten som ansökte om rättigheten att utfärda Civilekonomexamen blev processen ett oväntat stålbad. Bara sex lärosäten fick godkänt och samtliga innehar universitetsstatus. De kvalificerade är universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Växjö och Umeå.

Idag ställer sig många blivande studenter, som sökt civilekonomprogram på lärosäten vilka nu tappat examensrätten, frågande till vad de sökt och vad de faktiskt kommer att studera. Själva marknadsföringen av utbildningen kritiseras även.

Jag ser det inträffade som ett symptom på det faktum att universitet och högskolor inte "har råd" att avvakta beslut innan man marknadsför sig. Konkurrenssituationen medger inte att man vilar på hanen. Felmarginalen är i just detta fallet missbedömd då HSV har gått hårt fram med kvalitetskraven och kontrollen.

Jag har tidigare efterlyst en diskussion om högre lärosäten och motstridigheterna kring att vara en myndighet och marknadsförande aktör. Kanske får processen kring civilekonomexamen upp frågan på bordet? Själv blir jag allt mer övertygad om att det handlar om födslovärkar där en modern statsapparat evolverar fram. Marknadsföring och ett mer kommersiellt tilltal blandat med infotainment och relationsmarknadsföring blir till samhällsinformation. Det är språket och symbolerna som förändras. Sverige går från folkhemmet och public service till prosumentsamhället och corporate social responsibility.

________________________________

Relaterat:

DN Debatt
DN Artikel
Bisonblog

Andra bloggar om: Myndigheter, HSV, Marknadsföring, Civilekonom, Examen, DN, Bisonblog, Utbildning, Framtid,

Att göra en Metro

2007-06-25T12:18:00.000+01:00

Än en gång vidareförmedlar jag stoff jag själv insupit från bisonblog.se.

Den här gången handlar det om tidningen Metros uppmärksammade intåg i bloggosfären med den s.k. "Metrobloggen" där man lockar folk att blogga och tjäna pengar per sidvisning. Metro klampar huvudlöst in i en, för tidningen, uppenbarligen helt okänd medial miljö.

Ett exempel på huvudlösheten ges i filmen nedan:

Fredrik Wass skriver på bisonblog.se:

"Vill man som företag på riktigt utnyttja sociala medier i sin verksamhet måste man också vara beredd på att löpa linan full ut."

En bra sammanfattning av anledningen till Metros klavertramp. Själv ser jag fördelar med det som inträffat - nu sitter vi med ett skolexempel på hur man inte ska göra. Vi har ett tydligt exempel på hur sociala medier fungerar och hur starkt gamla och nya medier kontrasterar när de kommer på kant med varandra. Förhoppningsvis bereder detta insikt om ändring för de som annars skulle gjort en Metro.

Andra bloggar om: Metro, Media, Sociala Medier, Bisonblog, Klavertramp, PR,

Framtidsvision 2.0+

2007-06-21T07:52:00.000+01:00

På bisonblog.se har jag precis tittat på följande spännande, skrämmande och visionära film om vår nära framtid. Det är häftigt när hjärncellena går igång på högvarv. Jag får lite Total Recall-vibbar av vissa delar.

På bisonblog.se presenteras filmen så här:

"Good Old är en av de byråer som ligger i framkant i förståelsen av sociala medier och vilken påverkan webbutvecklingen har på samhället. Björn Jeffery tipsar på sin blogg Good Old/Trend om nedanstående film, som likt filmen om Googlezon försöker skåda in i framtidens webblandskap. Och som vanligt handlar det om prosumers och slutet på "old media" som vi känner till det."

Skåda, entusiasmeras av och räds framtiden.

Andra bloggar om: Bisonblog, Film, Total Recall, Good Old, Googlezon, Framtid, Youtube, Webb 2.0, Sociala Medier,

Distansterapi som affärsidé

2007-06-20T09:55:00.000+01:00

Nu är det alltså möjligt! I flera medier berättar man idag att en viss form av terapi fungerar tillfredsställande via Internet.

Distansundervisning har funnits länge och är väl jämförbart med vissa terapeutiska metoder; ett sätt att lära, en pedagogik. Jag är inte förvånad över att t ex tvångssyndrom går att behandla på det här viset. Det kräver förvisso mer av patienten och terapeuten eftersom de kommunicerar via ett mer komplicerat medium än luft och ljus (face to face) men det fungerar när mediets och terapiformens villkor uppfylls.

Jag vill gärna tolka in följande värden i och konsekvenser av nyheten om "distansterapi":

Ökad acceptans för Internet som bärare av sociala medier.
Större förståelse för dess möjligheter.
En ny grad av förtroende för Internet som kommunikationsmedel.

Nyheten genererar naturligtvis skepsis på sina håll. Jag vill hellre se och diskutera möjligheterna. Alla Sveriges privata terapeuter kan nu fundera över möjligheten att starta seriös "e-terapi". Det är mer eller mindre sanktionerat. Och vem ska bygga den optimala IT-lösningen eller plattformen för distansterapi? Kan man skapa miljöer för fler former av Internetterapi? Vilka andra "mjuka branscher" kan nu skåda in i det gläntade dörrhålet och se möjligheter?

I växelverkan mellan socialt nätverksskapande och affärsidéer kan Webb 2.0 evolvera vidare till vilken siffra som helst. Eller vad tror du?

Relaterat:

Andra bloggar om: Internet, Terapi, KBT, Sociala Medier, Webb 2.0, Affärsidé, Entreprenörskap, DN, SvD,

It takes two to ping pong.

2007-06-18T19:44:00.000+01:00

Livet är en lagsport!

En pingisspelare servar energiskt över bollen till motståndaren som bara står där med armarna längs med sidorna. Ett - noll!! Fast i verkliga livet förlorar båda. Ingen boll tillbaka - inget spel. Den mest grundläggande socialpsykologin talar om för oss att det är genom bekräftelse från andra som vi vet att vi existerar. Vi antar en form som andra ger oss som respons på hur vi beter oss. Hur vi spelar bollen.

I improvisationsteater finns det en grundläggande regel. Den gäller och i övrigt kan man ta ut svängarna i det oändliga. Regeln säger att man inte får "blockera" sin mot-/medspelare. Bollen måste alltid komma tillbaka på något vis. Improvisationen är som alla andra processer - en rörelse som måste framåt annars är det ingen process mer. Så länge vi spelar bollen så är vi alla vinnare. Precis som i ping pong.

För mig är ping pong-tänket ett sätt att leva, jobba och komma framåt. Det är ett prestigelöst tänk som saknar revir och har ambitionen att skapa delaktighet i alla lägen. Jag tror att organisationer och företag har mycket att tjäna med anställda som spelar ping pong. Jag är övertygad om att du som enskild har allt att vinna på det.

Det är kul med pingis.

Andra bloggar om: Entreprenörskap, kreativitet, samarbete, strategi, livsstil

Myndigheter och webb 2.0

2007-06-18T12:12:00.001+01:00

Det pågår en intressant diskussion i ämnet på bloggen weconverse under inlägget "Bloggar myndigheter (inte)?". Några utdrag ur diskussionen:

---------------------------------

"Det kom en fråga via mejl idag om jag känner till några bloggande myndigheter. Trodde att jag redan skrivit om detta, men det verkar relativt tunt på den fronten. Allvarligt med tanke på Verva och idén med 24 timmarsmyndigheten ."

- Richard Gatarski, blogginläggets författare.

"Jag arbetar på en (distans)utbildningsavdelning på Räddningsverket. Vi har försökt att få starta igång vår blogg på myndighetens server men det blev tvärstopp. Istället registrerade vi vår på wordpress.com istället."

- Kalle Hedlund, kommentar.

"Jag arbetar på Verva, bland annat med våra riktlinjer för utformning av webbplatser i offentlig sektor Vägledningen 24-timmarswebben. Idag ger vi inga rekommendationer om bloggar, men det är ett bra tips till kommande version av vägledningen."

- Magnus Burell, kommentar

"Mycket intressant att följa diskussionen här. I min dagliga kontakt med informations/webfolk på olika myndigheter kan jag bekräfta att det är väldigt spretigt i medvetenheten om de nya medierna och dess möjligheter. En del vet inte vad RSS är medan andra är på gång med en hel webb2.0:igt."

- Daniel Erkstam, kommentar.

"Företaget jag är anställd på (en av Sveriges största nätägare, energiproducent och -leverantör) har sen någon vecka diskussionen att ha bloggar startat på allvar. Frågan vem som ansvarar för inläggen och informationen kvarstår som ett hinder, anser man. Är bloggaren representant för företaget (svar ja om det finns länk från företagets hemsida, hävdas det) och hur gör man med svar på kommentarer?"

- S@ra, kommentar

"För både företag och myndigheter blir diskussionen om bloggaren som representant för arbetsgivaren oundviklig. Transparens är ett uttjatat begrepp men en väg att gå. Spana in transparensrevolutionen hos Microsoft i följande artikel (Wired): http://www.wired.com/wired/archive/15.04/wired40_microsoft.html"

- Erik Sellström, kommentar

---------------------------------

Samtidigt deltar jag i en annan intressant diskussion på bloggen www.prfekt.se. Här handlar det om vad strategiska kommunikatörer vill veta om bloggosfären. Ur mitt perspektiv är det ett guldläge att diskutera hur man kan konkretisera bloggosfären och webb 2.0 och förvandla det till förståeliga argument. Att för beslutsfattare kunna uttrycka kundnyttan helt enkelt.

Läs och delta gärna i diskussionerna!

Andra bloggar om: Bloggosfären, Information, Informatör, Kommunikation, Myndigheter, PR, prfekt, Webb 2.0, weconverse

Metamorfos genom transparens

2007-06-12T15:56:00.000+01:00

Myndighetens förutsättningar för kommunikation måste vara dess kärnfunktion i samhället. Den kärnfunktionen tillsammans med själva myndighetsutövandet har, tillsammans med andra faktorer, givit upphov till den image myndigheten har idag.

Från Wikipedia; myndighet:

”En myndighet är ett verk inom den statliga eller kommunala (= offentliga) förvaltningen som inrättats för att fullgöra en eller flera arbetsuppgifter som det exklusivt ankommer på staten respektive kommunen att sköta. Dessa uppgifter kallas myndighetsutövning och de innebär, enkelt uttryckt, att man skall förmå medborgarna att hålla sig inom den ram av handlingsfrihet som staten förutsätter. Myndighetsutövningen kan ske genom information men också genom frihetsberövande. Olika myndigheter har olika befogenheter.”

Man kan med andra ord utgå från att Naturvårdsverkets kommunikativa förutsättningar skiljer sig från t ex Migrationsverkets. Det är den specifika myndighetens kärnfunktion, de verktyg man har att uträtta sin funktion, det ackumulerade kulturella kapitalet i form av t ex historia och det symboliska kapital man omger sig med som ger förutsättningarna. Det finns nedärvda föreställningar om myndigheter som det knappt är lönt att försöka förändra. Tänk dig om Skatteverket skulle försöka sig på en omstöpning av sin image. En färgglad populäritetskampanj för att du ska ändra din indoktrinerade åsikt. Det känns inte trovärdigt att något annat än ett förlöjligande resultat skulle bli fallet.

De sociala mediernas intåg i var mans telefonjack. Den långa svansen och den korta eller numera enligt vissa långa nacken. Tillgänglighetskraven och marknadskrafterna. Konkurrensen och det ursprungliga uppdraget. Tempot är uppskruvat och det finns många bollar att springa på. En myndighets uppgift är att stå för ett visst ramverk. Alltså är en uppgift att inte springa på alla bollar. Att inte vara för snabb att förändras. Samtidigt betyder inte det att man måste låta bli att utvecklas eller rätt att låta bli.

I stormens öga är den moderna myndighetens framtid ett transparent förhållningssätt till sin kommunikation med det omgivande samhället. Med tryggheten i myndighetsutövandet behöver man inte skjuta över målet med 90-talsreklam utan kan ”marknadsföra” sin verksamhet på ett rakt och ärligt sätt. Inga pjåkiga utgångspunkter använda för kommunikation. Naivt kanske, men det skulle ge statliga myndigheter möjligheten att ta klivet över tröskeln. Att bli ”Myndighet 2.0”.

Andra bloggar om: Myndigheter, Samhälle, Kommunikation, Information, Reklam, Webb 2.0,

Statlig identitet

2007-06-11T22:06:00.000+01:00

Idag börjar mitt nya jobb på Växjö universitet. Jag flyttar från Ekonomihögskolan och in till centrala informationenheten för att arbeta med studentrekrytering och marknadsföring. Det senare är ett ämne som är frekvent förekommande här på bloggen. Sen jag började hitta en någorlunda form för mitt bloggande har jag diskuterat problematiken kring myndigheter och kommunikation (marknadsföring eller information?).

Tankarna kring detta börjar få konturer - inte minst tack vare en del e-postkorrespondens med andra kommunikationsbloggare och arbetskamrater. Nu senast har en diskussion efter ett inlägg på bloggen weconverse flyttat fram tankarna ytterligare ett snäpp.

I ljuset av att myndigheter idag kämpar med att finna sin moderna form ser jag, något diffust, myndighetsimage och transparens som vinnande koncept framöver. Jag hoppas att under den närmsta framtiden kunna formulera de framträdande konturerna i ord. Förhoppningsvis blir det en modell eller teori som utgår från det faktum att själva myndighetsutövandet - imagen av att vara en myndighet - är ett tryggt fundamenta i kommunikationen. I många avseenden har osäkerheten kring det statliga “jaget” gjort att man marknadsför sig bort från det man faktiskt är.

Andra bloggar om: Myndigheter, PR, Kommunikation, Information, Informatör, Staten, weconverse

Myndighetsinformatörer under luppen

2007-06-04T12:07:00.000+01:00

Medieforskare Magnus Fredrikson och två av hans studenter på JMG i Göteborg har kommit fram till att informatörer på var femte myndighet bryter mot offentlighetsprincipen. De menar att orsaken inte bara är inkompetens och okunskap utan även ren cynism och maktutövning. Bland annat framkommer det att informatörer som ombetts att skicka en myndighets kommunikationsplan nekat trots att det är en offentlig handling.

I SR:s (P1) medieprogram Publicerat diskuterar Magnus Fredrikson dessa resultat med Sveriges Informationsförenings generalsekreterare Margaretha Sjöberg.

Lyssna på diskussionen här>>

Frågan om statliga informatörer hänger sig åt marknadsföring mer än information och mörkläggning mer än upplysning kommer aldrig riktigt loss. Polariseringen är tydlig och Margaretha vill egentligen inte tillstå annat än att det kan vara en ledningsfråga huruvida informatörer skall arbeta med att existensberättiga sina arbetsplatser eller med annan mer nyttig samhällsinformation.

Det är en dock en aktuell och viktig frågeställning om än väl polemisk. Är det så att myndigheternas roll är mer otydlig nu än tidigare? Känner fler myndigheter, än högskolevärldens, av den allt mer kommersialiserade verkligheten man verkar i? På vilka villkor skall man kommunicera med sin omvärld och för all del även sinsemellan?

Det här är frågor som måste upp på bordet, som måste medvetandegöras.

Andra bloggar om: Myndighet, Magnus Fredrikson, Margaretha Sjöberg, Sveriges Informationsförening, JMG, Informatör, Offentlighetsprincipen, Transparens, SR, Publicerat, P1, Forskning, Media, Kommunikation, Information

Litteraturkritik för fint för bloggosfären?

2007-05-31T11:05:00.000+01:00

Hört på Kulturnytt, SR P1

Författaren Richard Ford och hans förläggare Gary Fisketjohn dissar fullständigt bloggen som kanal för litteraturkritik. Ford är starkt kritisk till att dagstidningar i USA skär ner på recensioner och istället hänvisar till bloggar. I sin ilska värderar han bloggens plats i kulturen lägre än recensioner skrivna i dagspress. Kategorisering av fin- respektive fulkultur med andra ord.

Anledningen till Fords frustration är att författare i USA har låg status utanför litteratursidorna i pressen och dessa skärs nu alltså bort mer och mer. Gary Fisketjohn går så pass långt att förklarar att folk som tittar på bloggar hela dagen inte är människor.

"People who like spending all of their time looking at blogs will spend all of their time looking at blogs. I don't care about them. I mean, they're not real people."
- Gary Fisketjohn

Times are a changning?

Relaterat:

Richard Ford om litteraturkritikens kris - SR

Andra bloggar om: Bloggosfären, Debatt, Litteratur, Richard Ford, Gary Fisketjohn, SR, Kulturnytt, P1, Litteraturkritik, Finkultur, Fulkultur

Virtuell ambassad är ett lyckat PR-drag.

2007-05-31T07:28:00.000+01:00

Dags för en mer reflekterande uppföljning på gårdagens observation vid invigningen av Second House of Sweden i Second Life.

Invigningen väckte en hel del känslor och åsikter. Många ifrågasätter hajpen kring Second Life, Svenska institutets satsning, Carl Bildts vara eller icke vara, skattepengars användande och Olle Wästbergs ålder.

Själv tycker jag att man bör separera ett elementen. Hajpen kring Second Life kan man tycka vad man vill om men faktum är att den har skapat utrymme för innovativ och icke särskilt kostsam uppmärksamhet (PR).

Olle Wästberg på SI svarar så här i Internetworld på frågan om huruvida investeringen är värt priset (ca 400 000kr):

“Ja, definitivt. PR-värdet av vår satsning är stort. Över 1000 artiklar från media i 40 olika länder bevakade nyheten om vår virtuella ambassad. Det har bidragit till bilden av Sverige som ett land som ligger i framkant på utvecklingen. Jag skulle säga att det är väldigt låg kontaktkostnad för vår investering, säger Olle Wästberg.”

Projektledaren Jean-Daniel Maurin (Westander PR) menar, Rond i P3, att den mediebevakningen är värd långt mer än 400 000 kr. I samma program uttrycker Fredrik Wass på Internetworld en viss förvåning över att uppmärksamheten kring ambassaden hållt hela vägen. Just av denna anledning är vår svenska virtuella ambassad ett riktigt lyckat PR-drag. Svenska institutet har inte bara fått mycket positiv uppmärksamhet för pengarna utan man har uppvisat att projektet har en medial uthållighet. Innehållsmässigt tycker jag att Second House of Sweden är riktigt gediget och väl värt ett besök. Dock delar jag åsikten som yppats att hajpen kring Second Life (för denna gång i alla fall) kanske nått sin kulmen. Men det finns viktiga erfarenheter här att dra växlar på. För den som ser möjligheter måste frågeställningen vara tämligen enkel: Vad bli nästa yta att exploatera för att vinna extremt värdefulla men billiga PR-poäng? Och vem hinner först? Det blir garanterat inga spaltmeter att tala om för den som kommer på plats nummer två.

Relaterat:

Besök Second House of Sweden
Se film från invigningen (YouTube - Second Sweden)
Virtuell version av Bildt klippte bandet- SvD
Bildt inviger virtuell ambassad - DN
Avataren Bildt invigde ambassad - SR (RealPlayer)
Ambassaden som inte är - SvD
Nu finns Sverige i Second Life - Aftonbladet

Andra bloggar om: Svenska institutet , Second Life , Second House of Sweden , PR , Reklam , Media , Politik , Virtuell Ambassad , Webb 2.0 , Samhälle , Debatt , Olle Wästberg , Second Sweden , Internetworld , Diplomati

Invigning av Sveriges ambassad i Second Life

2007-05-30T11:05:00.000+01:00

Jag kommer att återkomma med fler intryck men tillsvidare skyltar jag med lite foton och en film från dagens invigning av Second House of Sweden i Second Life.

[Klicka här för att kolla på fler bilder från invigningen på Flickr.]

Spontant är ambassaden det mest solida och genomtänkta jag sett i Second Life. En riktig upplevelse. Som exempel nämner jag utställningen kring Raoul Wallenberg och då speciellt hans kontor (se film nedan) vilket bjuder på en tung och berörande dramatisering.

Internetworld skriver om invigningen och man konstaterar att Svenska institutet har lyckats med sin PR-satsning. Carl Bildt som invigde Second House of Sweden tror själv att Second Life bara är början för virtuella och verkliga, kommunikativa och politiska möjligheter.

Relaterat:

Virtuell version av Bildt klippte bandet- SvD
Bildt inviger virtuell ambassad - DN
Ambassaden som inte är - SvD
Avataren Bildt invigde ambassad - SR (RealPlayer)
Kulturbloggen
Jinges web och fotoblog
Secondhouseofsweden.com

Andra bloggar om: Second House of Sweden, Second Life, Svenska institutet, Virtuell Ambassad, Webb 2.0

"Näthatet" riskerar att bli en blingdebatt

2007-05-29T07:35:00.000+01:00

Ansats
Jag är inget fan av kvällstidningsbegrepp och därför har jag ogillat anammandet av "Näthatet" som ett vedertaget och vagt definierat fenomen. Den svenska bloggosfären diskuterar och bubblar, med all rätt, kring det omdömeslösa genererandet av användarinnehåll som försiggår.

Sent 80-tal upptäckte jag och ett par kompisar att det fanns ett antal nummer i telefonkatalogen man kunde ringa och slumpmässigt prata med andra människor i grupp. Dessutom var man anonym. Heta linjen var en förbannat rolig, snuskig och otäck plats. Här trängdes de flesta kategorier av människor och resultatet var klart blandat. En av favoritgagsen var när vi utgav oss, med ljusa gosstämmor, för att vara tjejer som letade killar. Extremt spännande att med kompisarna, på gränsen till skrattsammanbrott, utforska anonymitetens fördelar när man vill prova andra identiteter. Här fanns även det man idag tydligen skulle kalla "hatare". Anonymt spydde de ut fruktansvärda tillmälen och ofta kunde de få resten av "ringarna" att lämna linjen. Trist.

Den som provat på mIRC känner säkert igen sig i beskrivningen av Heta linjen ovan. Här pågick samma experimenterande med identiteter, det var (är?) kul, kontaktskapande, givande och rätt blandade kategorier av folk. Här finns även de som av olika skäl skulle kunna kategorieseras som "hatare".

Åtskilliga communities jag deltagit i under åren och i detta fallet företrädelsevis klanspelscommunities har innehållit alla känsloelement. Dock har konflikt, smutskastning och förolämpningar engagerat, slitit ut och till slut ibland helt dödat en del av dessa communities. Här har fenomenet haft ett annat begrepp: en konflikt var ett "Flame War" och verbet något försvenskat "att flejma" någon. "Hataren" var inte helt anonym här utan hade sin avatar eller sitt "nick" att förlora. Hur hög insats det skall räknas som beror på hur mycket status avataren lyckats tillskansa sig.

Det som skiljer mina erfarenheter ovan med det som idag utspelar sig i bland annat kommentarsfunktioner är två saker:

Jag och många med mig som bloggare (publicister) är inte anonyma.
"Hatet" spills inte på en allmän yta utan i "min" publicistyta. Det är mer personligt. Bloggen är en förlängd del av mig.

Hat eller flejms är inget nytt - däremot är mediets verktyg och förutsättningar annorlunda. Avsändarna till hot, agg, hat, förtal och kränkningar är inte EN kategori människor. Debatten måste nyanseras och om begreppet "Näthat" skall användas så måste det göras med avsikten att vagt adressera en uttalad problematik. Problematiserandet är i sig viktigast och förtjänar, enligt mig, ett bättre samlingsnamn. Det vore synd om debatten tilläts att bli en blingdebatt där navelskådare får glänsa med inskränkta dogmer.

Andemening
Debatten förtjänar problematisering och nyansering liksom fenomenet (-en?) måste adresseras och hanteras.

Andra bloggar om: Bloggosfären, Kommunikation, Webb 2.0, Näthat, Flame War

Second Life: Exkursion 2

2007-05-25T13:39:00.000+01:00

Gjorde ett kort inhopp för att testa att använda en egentillverkad t-shirt i SL. Hamnade oförhappandes på ett seminarium och testade att spela in en videosnutt.

Förutom rena PR-vinster så tror jag att utbildningsvärlden kan ha stor nytta av miljöer och verktyg som Second Life.

Andra bloggar om: Second Life, PR, Utbildning, Webb 2.0

Argument om högre utbildning och kvalitet

2007-05-23T12:23:00.000+01:00

SVT:s Argument skrapade igår kväll vidare på ytan angående utbildning och kvalitet. Jag missade halva programmet och tackar nu webben för att jag kan kika på "reprisen" på arbetstid.

Diskussionen rör sig kring forskningsmedel, utbildningsutbud, rankning och HSV:s rapport om att var tionde utbildning inte håller måttet.

Inslaget når du genom bildlänken nedan:

Andra bloggar om: SVT, Argument, Utbildning, Politik, Lars Leijonborg, HSV

Självgodhet - ett hot mot journalistiken?

2007-05-22T11:50:00.000+01:00

Det finns en klyshig replik som anspelar på demokrati och dess värde: "Demokratin måste erövras varje dag". Om man inte gör detta så får den till slut inget värde, den stagnerar och blir korrupt.

Fredrik Wass skriver idag i bisonblog om Publicistklubben i Stockholms bloggdebatt om näthat som ägde rum igår kväll. Enligt redogörelsen på bisonblog var det en rätt trött tillställning där inputen knappast var samtida. Jag deltog själv i Publicistklubben Kronobergs uppstartsmöte för snart en månad sedan och känner smått igen mig i debattörernas generella inställning som Fredrik skriver om.

Detta föranleder mig att uttrycka en viss oro kring en "nyjournalistisk" anda som manifesterar sig allt tätare. En form av självgodhet eller mättnad som inte går att förväxla med yrkesstolthet. Min egen teori kring detta anspelar på inledande klyshiga replik om demokrati. Värdet i pressfriheten och stoltheten i att vara journalist eller publicist måste erövras varje dag. Det existerar inte statiskt bara för att man lyckats LASa till sig en tjänst på redaktionen.

Det här gäller egentligen värdet för all form av "frihet". Värdet är en med andra ord en färskvara och enbart gamla meriter räcker inte till att rättfärdiga den position man innehar eller det arbete man gör idag.

Andra bloggar om: Media, Bloggosfären, Bisonblogg, Samhälle, Akademisk frihet, Debatt

Den snabba dramaturgin

2007-05-16T20:27:00.000+01:00

Produkten behöver ett anslag. Anslaget behöver en konflikt. Konflikten behöver en protagonist vilken kräver sin antagonist. Du har en minut och trettio sekunder på dig.

Konventioner är den snabba dramaturgins lag men den är i sin tur inte bunden till konventionellt berättande.

Andra bloggar om: Dramaturgi, PR, Reklam, Berättelsestrategi, Xbox, Dokusåpifiering